Läsarfrågan: Hur ska jag hantera falsk orosanmälan?
Konflikten mellan föräldrarna är uppenbar, när den ena föräldern gör en orosanmälan angående ett barn för att sätta dit den andre föräldern. Professor Anna Hollander, reder ut vad som gäller.
FRÅGAN: Hur ska en orosanmälan, från en vårdnadshavare angående ett barn, hanteras som enligt anmälaren rör brister hos den andre vårdnadshavaren? Vi ser att det är vanligt att vårdnadshavare vill ”anmäla” den andra föräldern i sammanhang där det är tydligt att det pågår någon form av konflikt mellan föräldrarna. /Kim Fastesson, socionom
Den här artikeln är låst
Klicka på Prenumerera för att läsa mer om våra erbjudanden.
Redan prenumerant?
SVAR: En orosanmälan ska bedömas som en anmälan oberoende av vem anmälaren är. Socialtjänsten ska utreda barnets situation enligt SoL 11 kap 1§, 1a § och 2§.
Vid en utredning om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömning av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs (SoL 11kap 2 §1 st.). Den som berörs av en sådan utredning ska, om inte särskilda skäl talar emot det, genast underrättas om att en utredning inletts (SoL 11 kap.2§ 3:e st.).
En grundregel, ur ett rättssäkerhetsperspektiv, är att vårdnadshavare och andra som berörs av utredningen om ett barns behov av stöd eller skydd genast ska underrättas om ett beslut att inleda utredning. I vissa situationer anses det, enligt lagstiftaren, dock behöva finnas en möjlighet till respit med att delge dem som berörs av utredningen om ett sådant beslut. Om det finns särskilda skäl, ska socialtjänsten kunna avvakta med att informera berörda om att en utredning inletts (prop. 2012/13:10 s. 62).
En avvägning måste göras mellan barnets rätt till integritet och vårdnadshavarens rätt till insyn för att kunna ta sitt vårdnadsansvar. Vanligtvis uppstår frågan när det gäller äldre barn och föräldrabalkens regler om barns ökande beslutskompetens. Men det finns situationer när detta gäller även yngre barn. En sådan situation kan vara att en vårdnadshavare eller någon annan närstående misstänks för övergrepp mot barnet och att polisutredningen befinner sig i ett känsligt läge. I en sådan situation behöver polisens och socialtjänstens utredningar samordnas (a.a.). Se även SoL 11 kap. 10 § och FB 6 kap. 13 a§ samt 14§.
Anna Hollander, professor i socialt arbete
