HVB-hemmet där professionsgränserna suddas ut: ”Alla hjälps åt, vi är ett team”

– Det är ett stående erbjudande för alla ungdomar att träffa mig, men många har inte så bra erfarenheter av samtal sedan tidigare. Vi får jobba in oss hos de flesta, säger hon.

Ett sätt för henne att skapa förtroende är att vara med i verksamheten, till exempel i gympasalen någon kväll i veckan.

Det behövs ett visst lugn och en stabilitet för att kunna medverka i utredningssamtal och sedan påbörja en behandling. Det kan ha varit svårt att hitta det i en kaotisk tillvaro på hemmaplan. Många har stått i kö på BUP, barn- och ungdomspsykiatrin.

– Våra ungar kommer ganska långt ner i kön där. Vi vill få till en obruten vårdkedja där det blir lönt för ungdomarna att anstränga sig, säger enhetschefen Peter Gustafsson.

Flexibilitet och tillgänglighet till flera sjukvårds- och hälsoresurser, på tider och sätt som fungerar för de boende, är en stor del av vinsten med att Riddarnäset drivs gemensamt av Region Värmland och Värmlands läns vårdförbund, menar Ellinor Barse, behandlingskonsulent som samordnar stöd- och vårdverksamheten.

– Vi är inte beroende av tider på BUP, vi kan göra så mycket själva och får kontinuitet i vården. Alla lär känna ungdomarna. Det blir skräddarsydd hjälp och en helhet vilket är en otrolig lyx, säger hon.

Riddarnäset jobbar med psykiatrisk problematik och missbruk samtidigt, så som både Socialstyrelsen och samsjuklighetsutredningen förespråkar. Ungdomarnas risk- och missbruk har ofta en psykiatrisk bakgrund och samsjukligheten är det som dominerar. Allt kan, och behöver behandlas samtidigt. Rebecka Sefton gör utredningar och andra psykiatriska bedömningar, arbetar med återfallsprevention, traumabehandling, ångestexponering och annan behandling efter behov.

– Vi försöker tänka bort huvudmannaskapsgränserna och inte hänga upp oss mer än nödvändigt eller gömma oss bakom imaginära gränser, säger Peter Gustafsson.

Han beskriver integreringen mellan verksamheterna som en mental process. Ellinor Barse håller med.

– Jag gör allt från att ta urinprov till att odla tomater, sitta med skolchefer och tvätta kläder, vi är inte så låsta i våra roller. Alla hjälps åt och vi är ett team.

Riddarnäset öppnade i mars 2022 och är ett av två HVB i Sverige där socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri arbetar integrerat. Förhandlingar pågick i två-tre år innan Region Värmland och Värmlands läns vårdförbund var överens om ett avtal. Men sedan starten har det mesta gått smidigt. Ett problem är dock att man inte kunnat bemanna de tre sjukskötersketjänsterna som varit tänkta. En sjuksköterska är anställd på heltid, de andra har helt enkelt inte gått att finna.

– Vi har haft svårt att få till stabilitet i den medicinska omvårdnaden. Här behöver vi tänka om och kanske fundera på att anställa undersköterskor eller skötare i stället, säger Peter Gustafsson.

Att ha en sjuksköterska på heltid har inneburit ett större medicinskt ansvarstagande. Robert Karlsson, som också är behandlingskonsulent, kan jämföra med andra HVB-hem som han arbetat på.

– Kanske har man en sjuksköterska anställd på 10 procent och som kommer var fjortonde dag och delar ut dosetter och har lite förprat med ungdomarna inför ett läkarbesök.

Riddarnäsets doktor är barnpsykiatriker och anställd på 20 procent. Han kommer en hel dag varje vecka, är en del av teamet och delar vardagen.

– På så sätt blir det mycket enklare att göra goda observationer och ha en levande medicinuppföljning. Vi kan ta bort sådant som inte fungerar och prova oss fram till rätt medicinering, säger Peter Gustafsson.

Efter lunchen lockar vårsolen. Ungdomar och personal planterar tillsammans. Vattnet i Västra Skärjen glittrar och det är lätt att som tillfällig besökare glömma att det kan finnas stor dramatik under ytan. Det kan vara utmanande att bo i kollektiv med andra ungdomar. Gruppen av boende ser olika ut under olika perioder, men matchningen är viktig. De som bor här har ett riskbruk eller är på väg in i missbruk, de har inte ett etablerat beroende.

– Våra behandlingsassistenter ger stöd till alla ungdomar, alla får stöttning och blir sedda. Du behöver inte vara den som skriker högst, säger Ellinor Barse och fortsätter:

– Det är en fantastisk målgrupp, att få vara en liten del av deras resa och jobba med så mycket hopp, det ger mycket mening.

Ett område som, enligt Peter Gustafsson, behöver förbättras är samarbetet runt skolan som man har med såväl skolan i hemkommunen som med Filipstads kommun.

– Vi försöker vara följsamma, i början blir det hemskola och sedan kan vi till exempel åka med och vara med på lektionerna.

Nu är planen att skapa en skolsluss i de egna lokalerna där Filipstad ska stå för lärare. När det är dags att flytta hem är det också viktigt att både föräldrar och hemskola inser att det kan ha hänt positiva saker.

– Här har vi det stora glappet – HVB-vården blir aldrig bättre än vad som händer efteråt, säger Peter Gustafsson.

Riddarnäset har erbjudit hemkommunerna eftervård men det har de hittills inte nappat på.

Allt låter ju bra, men hur ser prislappen ut för en så väl tilltagen bemanning och en målgrupp med samsjuklighet, drar inte den i väg?

– Nej, tvärtom. Vi har en bra prisbild, 4 750kronor per dygn. Vi är inte tvungna att leverera vinst, bara att gå ihop, säger Peter Gustafsson.