”Ekosociala perspektiv saknas på utbildningen”
Trots att socionomer kommer möta dem som drabbas av klimatförändringarna saknas ekokritiska perspektiv på socionomutbildningarna.
Emilia Torbjörnsdotter och Lisa Caesar.
Vad handlar uppsatsen om?
Lisa: Om ekosocialt arbete och olika perspektiv inom ekosocialt arbete; arbetssätt, målgrupper och så vidare.
Varför blev ni intresserade av ämnet?
Emilia: Dels är klimatförändringarna ett aktuellt ämne, dels har det på vårt universitet pratats en del om det här forskningsområdet. Vi gjorde också vår praktik i Ghana där klimatförändringarna är väldigt påtagliga. Det sociala arbetet där anpassas mycket efter lokala klimatförändringar.
Hur gick ni till väga?
Lisa: Vi har samlat in massa information som vi har sammanställt, och sedan gjort en tematisk analys.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Emilia: Att västvärldens konsumtion ur ett ekokritiskt perspektiv ofta drabbar andra länder, och att vår strävan efter att göra saker billigare får konsekvenser för miljön. Vi såg också att det ofta är de redan utsatta som drabbas hårdast, och att det sin tur tvingar människor på flykt.
Vilka grupper har ni registrerat som mest utsatta?
Lisa: Det är framför allt kvinnor, äldre, funktionsnedsatta och barn, och även personer som lever i socioekonomisk utsatthet. De har oftast svårast att försvara, skydda och återhämta sig efter klimatkriser.
Lisa: Ett annat resultat är att ekokritiska och ekosociala perspektiv är frånvarande i socionomutbildningen, trots att vi socialarbetare många gånger kommer att möta de här grupperna.
Vem bör läsa uppsatsen?
Emilia: Alla! Nej, men framför allt vill vi belysa att ämnet saknas inom forskningen. Så det skulle vara bra om lärare och forskare läser vår uppsats. Sedan kan den säkert också vara intressant för studenter och för civilsamhället.