C-uppsats om när barn får tolka åt sina föräldrar och hur det påverkar deras relationer

– Den handlar om barn som tolkar åt sina föräldrar. När vi gjorde vår praktik på olika myndigheter märkte vi hur svårt det är att få tag på en professionell tolk. Många gånger kommer i stället klienternas barn med till mötena för att fungera som tolkar. Tidigare hade vi själva kommit i kontakt med problemet på nära håll. Saras föräldrar fick tolka åt sina föräldrar när de kom till Sverige, och Saidehs syskon har tolkat åt sina föräldrar.

– Vi ville intervjua personer som i dag är vuxna men som under barndomen fått tolka åt sina föräldrar för att få ta del av deras upplevelser och höra hur det ser på det i dag.

Hur gick ni till väga?

– Vi började med att kontakta bekanta som vi visste hade tolkat åt sina föräldrar i ung ålder. Genom dem kom vi i kontakt med flera med samma erfarenheter och till sist hade vi åtta informanter; sex tjejer och två killar i åldrarna 20 till 26, som hade ganska färska minnen av att tolka åt sina föräldrar.

– Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med ett antal färdiga frågor där det fanns utrymme för fritt berättande. När vi sammanställde intervjuerna använde vi metoden tematisk analys. Vi hade en väldigt bra handledare som kom med en massa tips och delade med sig av egna erfarenheter.

Vilka är era viktigaste slutsatser?

– Att barn som tolkar åt sina föräldrar ofta ser det som en prestigefull roll; att de får chansen att hjälpa till. Dock påverkar tolkandet deras relation till föräldrarna och den övriga familjen, man blir familjens tolk snarare än ett barn och syskon. Det blir som en anställning utan kontrakt eller betalning eller fasta tider. Barnet kan bli ombett att tolka lite när och hur som helst.

– Barnet får på sig ett ansvar som det inte bör ha, vilket kan ge prestationsångest men också göra att barnet får reda på saker om sina föräldrar som ett barn kanske inte ska behöva veta. Det kan också hända att barnet måste berätta något för sina föräldrar som skapar konflikter efteråt. Barnet hamnar mellan myndigheter å ena sidan och föräldrarna å andra. Det är en roll som inget barn ska behöva hantera.

Upplever ni att problemet med barn som tolkar åt sina föräldrar tas på allvar inom socialtjänsten?

– Vi upplever att de negativa aspekterna av att anlita okvalificerade tolkar är välkända, men att bristen på professionella tolkar gör att problemet inte beaktas som det borde. Frågan tas inte riktigt på allvar. Många pratar om barntolkar och förstår att det inte är bra – ändå görs inte mycket åt det.

– Man glömmer också ofta barnperspektivet. Det talas om att kvaliteten på samtalet blir lidande när det inte finns en professionell tolk, men det är också viktigt att fråga sig hur barnen mår av att behöva tolka åt sina föräldrar.

Vem tror ni har nytta av att läsa er uppsats?

– Alla myndighetsutövare som någon gång kan tänkas behöva anlita tolk vid klientmöten. Det är viktigt att riskerna med att använda barntolkar är kända, både för att rätt information ska komma fram och för barnets och familjens bästa.

– Även politiker och andra som fattar beslut om tolkar har nytta av att läsa vår uppsats. Regeringens förslag om att patienter och klienter själva ska betala för tolk tror vi kommer att göra problemet med barntolkar än värre. Tolkutbildningarna måste uppgraderas och tolkyrket göras mer kvalificerat för att lösa problemen.

LÄS OCKSÅ >>> Här kan du ta del av uppsatsen i sin helhet