I slutet av förra veckan aktiverade EU massflyktsdirektivet. Det 20 år gamla direktivet, som uppkom 2001 efter kriget på Balkan på 1990-talet, har aldrig tidigare använts och innebär att personer från Ukraina ska erbjudas ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater.
I Sverige jobbar Migrationsverket intensivt med att få det nya regelverket på plats.
– Det är ett gammalt direktiv som inte har använts tidigare, vilket gör att det är en del saker som behöver redas ut. Svensk lagstiftning stämmer inte alltid överens med vissa saker som direktivet säger, det krockar till exempel med regler kring anhöriginvandring, så vi tittar bland annat på hur det ska lösas, säger Carl Bexelius, som är myndighetens rättschef.
Flyktingorganet UNHCR uppger att över två miljoner har tvingats fly från Ukraina sedan Ryssland invaderade landet 24 februari. Men antalet som flyr ökar och organisationen uppskattar att 12 miljoner människor i Ukraina och 4 miljoner på flykt från Ukraina kommer att behöva skydd och nödhjälp de kommande månaderna.
Sedan invasionen inleddes har över 2000 ukrainare sökt asyl i Sverige, enligt Migrationsverket. Carl Bexelius berättar att landets kommuner och regioner kommer att påverkas av massflyktsdirektivet.
– De påverkas av att större volymer av människor kommer dit. Direktivet beviljar bland annat skolgång, vilket kommuner och regioner ansvarar för, så det kan till exempel bli större grupper i skolan som kommunerna måste hantera, säger Carl Bexelius.
Migrationsverket har de senaste åren skalat ner sin verksamhet. Tidigare hade myndigheten uppemot 100 000 boendeplatser, men idag ligger den siffran endast på omkring 10 000. För att klara mottagandet av massflyktingar från Ukraina har Migrationsverket därför bett regeringen om ett tillskott på 960 miljoner kronor som i huvudsak ska gå till upphandling av boende.
Carl Bexelius säger att kommunerna kan komma att behöva bistå med boende fram till att de finns på plats i Migrationsverkets system.
– Regelverket säger att boendet är statens ansvar och ligger det på Migrationsverket. Men när det kommer väldigt många sökande samtidigt, så finns det också utrymme i bestämmelserna för att kommunerna ansvarar för boende av mer tillfällig karaktär. Det kan till exempel handla om tältsängar i en gympasal. Vi har redan en dialog med kommunerna via Länsstyrelsen för att se vilka som har förmågan att hjälpa till.
Carl Bexelius pekar dock på vikten av att boendefördelningen mellan kommunerna övertid ska bli rättvis – något som i slutändan är en politisk fråga.
– Sedan vill vi också undvika en liknande situation som uppstod efter flyktingvågen 2015, då det kom in oseriösa aktörer på marknaden som endast var intresserade av att tjäna pengar på flyktingarnas boendesituation. Men vi upplever också att det finns ett väldigt stort engagemang, både från kommuner och civilsamhälle, att hjälpa till för att lösa boendefrågan.
Får kommunerna ersättning för kostnaderna kring mottagandet?
– Ja, och den ersättningen bygger på ett regelverk som redan finns idag. Det styrs av lagen om mottagande av asylsökande (LMA) och ersättningregelverket. Den här gruppen som beviljas tillfälligt skydd, men anledning av en massflyktssituation, ska omfattas av LMA, säger Carl Bexelius.
FAKTA: SÅ FUNGERAR MASSFLYKTSDIREKTIVET
- Massflyktsdirektivet ger tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer. För att sträva efter en balans mellan EU-ländernas insatser för att ta emot dessa personer vidtas åtgärder utifrån solidaritetsprincipen.
- Enligt utlänningslagen har en person som beviljats uppehållstillstånd enligt direktivet rätt att ansöka om uppehållstillstånd som flykting. Det innebär att personer som har tillfälligt skydd enligt direktivet ska ha möjlighet att lämna in en asylansökan när som helst.
- Den som får uppehållstillstånd som massflykting omfattas av lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Personerna som omfattas av direktivet har rätt att få bistånd med boende och dagersättning från Migrationsverket.
Källa: Migrationsverket
LÄS MER >> Så förbereder sig kommunerna för flyktingmottagandet
