Flickor med exempelvis ätstörningsproblematik kan få försämrat mående av sociala medier. För lite sömn, motion och social umgänge i relation till användning av digitala medier kan också leda till psykisk ohälsa bland barn och unga. Även adhd kan kan leda till en större risk att utveckla problematiskt användande av digitala medier, medan barn med autism ofta spelar mer dataspel och använder sociala medier mer passivt. I övrigt finns det få kliniska studier som styrker att barn med NPF-diagnoser skulle ha lättare att utveckla problematiskt spelande på nätet.
Där är några av slutsatserna i Statens Medieråds aktuella forskningsöversikt ”Digitala medier och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar: En forskningsöversikt” författad av Sissela (Bergman) Nutley och Lisa Thorell vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, avdelningen för psykologi på Karolinska institutet.
Forskningsöversikten har tagits fram av som underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Regeringsuppdraget leds av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Syftet är att skydda barn mot skadlig mediepåverkan med en ny strategi.
Digitala medier är numera integrerat i de flesta ungdomars vardag och vid den senaste undersökningen från Statens medieråd år 2019 svarade mer än hälften av ungdomar mellan 13-18 år att de ägnar mer än tre timmar per dag åt sina mobiltelefoner. Majoriteten av ungdomarna ansåg även att de använder digitala medier på bekostnad av hälsofrämjande vanor som sömn, motion och skolarbete.
I forskningsöversikten har rapportförfattarna jobbat utifrån följande frågeställningar:
– Finns ett samband mellan användande av sociala medier och psykisk ohälsa och finns det särskilda faktorer som medför en ökad sårbarhet för en sådan effekt med fokus på kön, ålder, HBTQ, utsatthet för mobbning och ätstörningsproblematik?
– Finns särskilda samband mellan användande av digitala medier (med fokus på både digitalt spelande och sociala medier) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?
1000 forskningsstudier ligger till grund för rapporten och resultaten visar att det finns vissa samband mellan psykisk ohälsa och digitala medier, men att framför allt tiden är en viktig faktor. Hur mycket tid som unga ägnar åt digitala medier kan alltså förklara en del av ett försämrat psykiskt mående. Man har även tittat på mekanismer som biologiska, psykologiska och sociala sårbarhetsfaktorer som direkt eller indirekt kan leda till psykisk ohälsa. För lite sömn, motion och social umgänge är exempel på indirekta effekter medan blått ljus, det digitala innehållet och exempelvis notiser i telefonen räknas som direkta effekter.
Det finns även en tydlig koppling mellan hur man använder och förhåller sig till sina sociala medier där ett problematiskt användande av sociala medier är tydligare kopplat till utvecklingen av fler symtom på depression. Exempelvis har man sett ett samband mellan flickor med redan existerande ätstörningar och ökad psykisk ohälsa vid ökad medieanvändning.
Överläkare och docent Lotta Borg Skoglund fanns med i den panel som Statens medieråd bjudit in i samband med att rapporten presenterades. Hon tycker bilden som presenterades överensstämmer med hennes egna iakttagelser och menar att man måste se varje barn som en ryggsäck med individuella förutsättningar och sårbarhet.
– Det är många olika komplexa faktorer som samverkar, men man måste tidigt uppmärksamma hur barnen hanterar digitala medier och som förälder engagera sig i barnens medieanvändande.
LÄS OCKSÅ >> Så märker du när någon är dataspelsberoende
Föräldraengagemanget är viktigt och utöver att fråga barnen vad de exempelvis gjort i skolan, bör man fråga hur de haft det på nätet.
– Vi måste se det som olika miljöer som de unga rör sig i. I både digitala miljöer och fysiska miljöer finns det destruktiva miljöer.
Rapportförfattarna presenterade även en mental tallriksmodell som stöd för att hitta balans i barn och ungas nätanvändande.
