Jenny Palmqvist

Reporter

15 sep 2021

Stefan Bohlin

Fotomontage

15 sep 2021

15 sep 2021

Tre tips från beroendespecialisten:

Så märker du när någon är datorspelsberoende

Sven Rollenhagen är socionom och specialist på digitala missbruk och frågor om hemmasittande.

Skolkuratorer och socialarbetare kommer allt oftare i kontakt med barn och unga vuxna med datorspelsberoende. Socionomen Sven Rollenhagen har tagit fram en checklista med tre zoner.

Jenny Palmqvist

Reporter

15 sep 2021

Stefan Bohlin

Fotomontage

15 sep 2021

15 sep 2021

Trots att WHO klassat datorspelsberoende som en diagnos dröjer de svenska diagnoskriterierna för dataspelsberoende.

– Forskning tar tid, men de flesta praktiker är överens om att allt fler fastnar i datorspelberoende och att det krävs särskilda insatser för att bryta beroendeproblematik, säger Sven Rollenhagen, socionom och specialist på digitala missbruk och frågor om hemmasittande.

Under pandemin har det kommit signaler om att både den psykiska ohälsan ökat och att fler hamnat i skärmberoende. Antalet hemmasittare har också blivit fler men det finns få studier kring hemmasittande barn och unga vuxna. Det går inte heller att dra några säkra paralleller mellan datorspelsberoende och hemmasittare. En studie från Stockholms kommunala skolor visar dock att antalet barn med en frånvaro över 50 procent ökat med 45 procent från 2017 till 2019.

Sven Rollenhagen.

År 2019 klassades gaming disorder av Världshälsoorganisationen (WHO) som en klinisk diagnos enligt ICD-11. Men den svenska översättningen väntas inte vara färdig förrän 2025.

Förenklat innebär datorspelsberoende att en person har tappat kontrollen över sitt spelande. Viljan är underordnad beroendet, trots att personen får negativa konsekvenser av spelandet.

Så vilka varningstecken bör praktiker, vårdnadshavare, pedagoger och andra vuxna uppmärksamma hos en person med misstänkt datorspelsberoendeproblematik?

 Sven Rollenhagen har tagit fram en checklista med tre zoner – grönt, gult och rött. I den gröna zonen finns de positiva effekterna av datorspel som exempelvis ett förbättrat strategiskt tänkande, den sociala biten, och ökade språkkunskaper. Personer som befinner sig i den röda zonen uppvisar missbruksbeteende som ointresse för gamla fritidsintressen och vänner, rubbad dygnsrytm – är uppe på nätterna och sover på dagarna, blir rastlös, irriterad när spelet ”uteblir”​. Det är även vanligt att allvarliga konflikter med familj och vänner uppstår.

Finns det någon grupp som har lättare att hamna i ett digitalt spelberoende?

– I dag vet vi att en NPF-diagnos som autism eller adhd är förenad med en ökad risk att fastna i beroendeliknande tillstånd när det gäller gaming. Du gillar att fokusera på en sak och slipper ha ögonkontakt eller kramas när du spelar.
– Spelandet skapar initialt problem med mycket bråk och stora konflikter i familjen, och plötsligt har personen ett datorspelsberoende. Här tar ofta anhöriga hjälp först och klagar högljutt – med rätta.

Vad kan man göra som anhörig för att bryta ett riskbeteende?

– Har du barn i begynnande riskbruk – introducera andra aktiviteter, gärna äventyrssporter som klättring eller dykning. Misstänker du missbruk – ta kontakt med BUP, socialtjänsten eller en skolkurator.

Sven Rollenhagens tre zoner

GRÖN ZON
Spelandet kan vara bra i måttlig dos, det är socialt, känsla av tillhörighet, får kontakt med andra kulturer, kul och spännande, blir bra i språk, särskilt engelska.

GUL ZON
Positiva effekterna kvarstår, börjar slarva med läxor, skärmbråk hemma, lägger av med träning.

RÖD ZON
Personen blir rastlös, ljuger om speltider och annat runt spel, försämrad hälsa och kondition, börjar skolka eller är frånvarande från jobbet, får sparken.

 

 

 

Läs mer

Så gick det sen
17 jul 2024

Sebastian Stakset: ”Hjälparbete är fett jobbigt”

Sedan kriget i Ukraina startade har Sebastian Stakset varit i lande...

C-uppsatser
15 jul 2024

Personer med schizofreni särskilt utsatta för social exkludering

"Allmänheten behöver få mer information om sjukdomen för att m...

Ny forskning
11 jul 2024

De flesta kriminella karriärer är korta men ibland livslånga – varför?

Kriminologen Christoffer Carlsson förklarar vilka faktorer som påve...

Läs även

Aktuellt
25 jun 2024

"Då handlar det ju mer om att låsa dörren och slänga bort nyckeln"

Panelsamtal i Almedalen: Hur påverkas Sverige när landet får en av ...

Aktuellt
25 jun 2024

Socialtjänstministern: ”Välfärdsbrottsligheten en prioriterad fråga”

Välfärdsbrottslighet finns i alla kommuner och regioner i hela land...

Aktuellt
7 jun 2024

Filmtips: Rörande om två ensamma själar som möts över generationsgränsen

Missa inte finstämda Solitude, om otippad vänskap mellan gammal och...

Aktuellt
5 jun 2024

Socionomens tidigare medarbetare Aron Landahl prisas

Illustratören Aron Landahl tilldelas årets Lennart Hellsing-stipend...

Aktuellt
4 jun 2024

Möt oss i Almedalen!

Socionomen finns på plats i Almedalen för att hålla i två panelsamt...

Aktuellt
4 jun 2024

Snart slutar övergångsreglerna att gälla för sjukvårdskuratorer

Än finns det möjlighet att ansöka om legitimation för dem med annan...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.