Regeringen vill stoppa lokala tillägg i försörjningsstödet

I mars planerar regeringen att lämna sin proposition om bidragstak och stopp för kommunerna att vara generösare än riksnormen, till riksdagen. Den innehåller bland annat förslag om begränsningar i försörjningsstöd för stora barnfamiljer och begränsningar för kommuner att ge försörjningsstöd över riksnormen.

Om förslaget röstas igenom ska de nya reglerna börja gälla i januari 2027.

– Då måste vi förhålla oss till det regelverk som finns. Det vore högst olyckligt, vi hoppas att de tänker om, säger Magnus Nilsson (S), ordförande i socialnämnden i Skellefteå som har frikostigare riktlinjer.

I december klubbades lokala riktlinjer som ger tydligt stöd till handläggare att göra mer generösa bedömningar, särskilt när det gäller barn och unga.

– I Skellefteå har vi genom åren varit frikostigare än riksnormen, det har suttit i väggarna. Vi kom fram till att vi behövde fastställa detta så att det blir tydligt och lika för alla.

Men nu vill regeringen stoppa kommuner från att vara extra generösa. Förslaget motiveras med att det alltid ska löna sig mer att jobba än att gå på försörjningsstöd, samt att alla barn mår bra av att se sina föräldrar gå till jobbet.

– Det målas upp en bild av att det är en avundsvärd situation att leva på försörjningsstöd. Det är ett otroligt märkligt sätt att se på det. Man kan inte ha något sparat, inte äga något, det är ett väldigt utsatt läge och jag har ingen förståelse för att man måste sätta åt den gruppen mer, säger Magnus Nilsson.

Stor minskning av gruppen som tar emot försörjningsstöd

Och det finns stöd för hans bild i forskningen. Klara Hussenius som forskar i socialt arbete vid Stockholms universitet beskriver hur gruppen som tar emot försörjningsstöd har minskat väsentligt under senare årtionden. Statistik visar att antalet personer som tar emot ekonomiskt bistånd nästan hade halverats 2024 jämfört med 1990. Sverige har som land blivit rikare sedan 1990 och försörjningsstödets andel av BNP har gått från drygt 6 promille när det var som högst under 90-talskrisen till cirka 2 promille 2022.

– Samtidigt tycks bilden av att bidragstagandet ligger på höga nivåer ha etsat sig fast i det allmänna medvetandet. Men faktum är att en historiskt liten andel av befolkningen uppbär försörjningsstöd i dag, säger hon.

Tidöpartierna betonar ofta att utrikesfödda är överrepresenterade i gruppen som tar emot försörjningsstöd. Detta stämmer, säger Klara Hussenius, men konstaterar att gruppen är långt ifrån homogen. Risken att ta emot försörjningsstöd är högst bland de som har varit kort tid i landet. Under senare år har den gruppen minskat i befolkningen, vilket syns i statistiken för försörjningsstöd.

Ensamstående män utan barn – största gruppen

– Man måste se det i ljuset av att när man är ny i Sverige är det svårt att komma in på arbetsmarknaden. Samtidigt är tillgången till de primära skyddsnäten begränsad. Under senare år har mottagandet av försörjningsstöd minskat kraftigt, och det är framför allt utrikesfödda som har drivit nedgången, säger hon.

– Det innebär att sammansättningen av den grupp som får försörjningsstöd har förändrats. Bland ensamstående män utan barn, som utgör den största gruppen, har de inrikesfödda männen ökat i proportion medan andelen utrikesfödda män minskat. Överlag ser vi en en mer påtaglig nedgång bland utrikesfödda än bland inrikesfödda.

Den grupp som tar emot försörjningsstöd i dag har ofta större problem än att de inte har hittat ett jobb.

– Det är ofta mer komplext än att man föredrar att gå på bidrag framför att arbeta, säger Klara Hussenius.

– En väldigt stor andel i dag har komplexa psykosociala problem. Och det finns skäl att tro att den gruppen inte är så mottaglig för ökade ekonomiska incitament.

Läs mer: Här har antalet ensamma män med försörjningsstöd halverats: ”Nu får folk jobb”