Kan digitala orosanmälningar, lättad sekretess och ett utökat anmälningsskydd minska risken att barn och unga hamnar i utanförskap och kriminalitet? Det tror socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Men professionen är tveksam.
Enligt förslaget, som mött massiv kritik från bland andra SKR, ska anmälningsskyldigheten utökas till fler myndigheter och även yrkesgrupper. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, vissa delar av länsstyrelserna, kustbevakningen, Tullverket, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket ska läggas till de myndigheter som redan idag är skyldiga att anmäla misstanke om att ett barn far illa i Sverige.
Ett slag mot en redan svag tilltro till det svenska samhället som finns i vissa grupper, inte minst de papperslösa, anser kritikerna. Men Camilla Waltersson Grönvall menar att reformen är nödvändig.
– Vi har ett växande skuggsamhälle och barnen är de som far mest illa. Det här förslaget handlar inte om att slå undan benen på socialtjänsten så att de inte kan bygga tillit. Men ett ja till uppehållstillstånd måste vara ett ja, och ett nej ett nej.
– Det ligger i utredarens uppdrag att hitta en balans och att se hur direktivet samstämmer med internationella konventioner, som till exempel barnkonventionen.
LÄS OCKSÅ >>> Lång intervju: Camilla Waltersson Grönvall om balansen mellan hårdare tag och förebyggande arbete
Från oppositionen har framförts kritik mot att de förslag regeringen lägger fram handlar mer om repressiva än förebyggande åtgärder.
Orättvist, menar Camilla Waltersson Grönvall:
– Den som läser Tidöavtalet ser att det innehåller fler än tjugo punkter som tydligt pekar på förebyggande insatser. För att stävja kriminaliteten måste vi göra en rad saker. Straffen måste skärpas och de riktigt farliga personerna hamna i fängelse. Men vi kommer aldrig till rätta med problemen om vi inte stoppar rekryteringen till de kriminella nätverken. Vi måste klara av att hjälpa barn och ungdomar att ta en annan väg än in i kriminaliteten.
Det arbetet pågår redan, säger socialtjänstministern:
– Jag har själv varit med och byggt upp en familjecentral i min hemkommun Lilla Edet. Det förebyggande arbetet måste börja redan innan barnet är fött. Det handlar om insatser på MVC, som sedan fortsätter på BVC och öppna förskolan.
En första linjens socialtjänst har länge efterlysts både från professionen och av forskare. En sådan skulle kunna ge stöd åt en familj på ett tidigt stadium, utan att det föregåtts av orosanmälan som lett till utredning. Det skulle sänka trösklarna och minska stigmat kring kontakt med socialtjänsten.
Camilla Waltersson Grönvall försäkrar att det kommer att vara en bärande del i den nya socialtjänstlagen, som enligt nuvarande plan ska vara på plats 1 juli 2025.
– Första linjens socialtjänst är en vision som ska omsättas i verkligheten. Det kräver att fler delar av samhället än socialtjänsten tar sitt ansvar. Som gammal högstadielärare vet jag hur bra det vore med skolsociala team, där lärare och socialtjänstemän arbetar sida vid sida. Att klara skolan är det bästa vaccinet mot framtida utanförskap.
LÄS OCKSÅ >>> Maktskifte i Sverige – vad händer nu på det sociala området?
I regeringens förslag ingår även att tillsätta en nationell familjehemsamordnare för att stötta kommunerna i sökandet efter fler familjehem. Vid sidan av det ska HVB-hemmen få mer personal och resurser, SiS uppdrag ska omformuleras och kriminalvården ska ta över ansvaret för de tyngst kriminella unga.
Finns resurser att finansiera och genomföra alla dessa satsningar?
– Regeringen har för 2023 lagt 400 miljoner på föräldraskapsstöd. På skolsociala team lades 75 miljoner 2023 och 250 miljoner kommande år. Dessutom la vi 112 miljoner extra i vårbudgeten i stöd till kommunerna som ska rekrytera fler familjehem, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Hur tas då regeringens förslag emot av professionen? Monica Persson, ordförande i föreningen Sveriges socialchefer, menar att det viktigaste för socialtjänsten är ökade möjligheter att komma in på ett tidigt stadium innan problemen vuxit sig för stora.
– Vi behöver kunna ge insatser utan långa utredningstider i mycket större utsträckning än vad lagen medger idag. Vi hoppas att den nya socialtjänstlagen kommer att ge oss möjlighet att på allvar jobba fram en första linjens socialtjänst, som gör att vi kan erbjuda stödinsatser utan biståndsbedömningar och utredningar.
LÄS OCKSÅ >>> Ministrarna som är ansvariga för det sociala arbetet – så ser deras bakgrund ut
Av de konkreta förslag som regeringen presenterar ställer sig Monica Persson positiv till digitala barnakter och ökade möjligheter till informationsutbyte mellan socialtjänster, men menar att tillgång till utdrag ur belastningsregistret vid orosanmälningar kan leda fel.
– Sannolikt skulle det kunna få effekten att föräldrar som vet att de har något i registret, hur litet det än må vara, drar sig för att söka den hjälp och det stöd som familjen behöver.
Än mer kritisk är Monica Persson till förslaget att utöka anmälningsskyldigheten till fler myndigheter och yrkesgrupper:
– Som alla myndigheter som har ett omsorgsansvar anser vi att förslaget undergräver tilliten och risker att skapa ett ännu större skuggsamhälle. Det kan handla om kvinnor som är utsatta för våld och inte vågar söka hjälp eller familjer i behov som undviker att söka stöd. De som far mest illa i en sådan situation är givetvis barnen.
– Socialtjänsten är kanske den myndighet som är mest beroende av att människor känner tillit, eftersom alla vi möter är utsatta i någon mening.
Avslutningsvis konstaterar Monica Persson att socialtjänstens förebyggande arbete behöver utvecklas utifrån olika kommuners olika förutsättningar.
– Socialtjänsten behöver egna verktyg och rådighet för att arbeta förebyggande i utsatta områden. Familjecentraler är värdefulla arenor, men enbart den typen av samarbeten räcker inte för att nå de grupper vi behöver. Det är en komplicerad process att bygga upp dem och alla kommuner har inte den möjligheten.
LÄS OCKSÅ >>> Nicolas Lunabba: ”Vi måste skapa en våg av medmänsklighet i detta mörker”
Fotnot: Den här artikeln har tillfogats en rättelse.