Tim Andersson

Reporter

21 dec 2022

21 dec 2022

PORTRÄTT

Nya socialtjänstministern om balansen mellan hårdare tag och förebyggande arbete

Sedan regeringen tillträdde har de lanserat ”den största offensiven någonsin mot den organiserade brottsligheten”. Kritiken har inte låtit vänta på sig och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall ser som sin roll att balansera upp de repressiva åtgärderna.

Tim Andersson

Reporter

21 dec 2022

21 dec 2022

Camilla Waltersson Grönvall dundrar in i ”ljusrummet”, en inbyggd innegård där fönster i sex våningar blickar ned mot en. Bakom några av dem håller socialdepartementet till.

– Jag flög från Trollhättan i morse. Vet ni vad som hände?

Ekot från hennes västgötska kommer från alla håll samtidigt. Som en kommunikatör nyss förklarade är innergården resultatet av en arkitektfantasi utan allt för stora eftergifter åt det praktiska. Ljudet tycks enkelt undvika det monstruösa, finskdesignade klockstycket av tyg i taket.

– Precis när vi skulle lyfta sade det ”pop” i hela planet, och så trycktes nödutgången på vänster sida in i planet. Så det var ett stort hål bredvid mig.

Sedan fortsatte dagen i den riktningen. Det känns som att hon inte haft grepp om den, säger hon, och nu är hon en halvtimme sen.

– Det har hänt väldigt mycket bra saker, bra möten och intervjuer, men tiden har bara inte räckt till!

Camilla Waltersson Grönvall har varit minister i ett par månader, och det har varit en hektisk tid för regeringen. Och pressad: Tidöavtalets formuleringar har luslästs och kritiserats från många håll, inte minst för de repressiva inslagen.

Också den socialpolitiska delen, med sitt tydliga fokus på att motverka brottslighet, har mött en del hårda ord. Socialtjänstministern själv tycks dock inte alltför berörd av det. Hon sitter bekvämt i fåtöljen med en varm svart poncho över axlarna, fri och avslappad i intervjusituationen. Man måste förstå hur allvarlig situationen är innan man kritiserar Tidöavtalet, säger hon.

– Jämfört med alla övriga nordiska länder har vi nu sex gånger fler skjutningar än dem tillsammans. De här nyhetsflasharna om en ”en död i skjutning” är så vanliga i våra telefoner att vi inte längre till fullo tar in vad det betyder varje gång de sker.

LÄS OCKSÅ >>> Maktskifte i Sverige – vad händer nu på det sociala området?

Hon återkommer flera gånger till detta allvar, som kräver en ”tydlighet”. Det behövs ”både och”. Helst talar hon dock om ”och”: et – det förebyggande sociala arbetet.

– Jag känner att min statsrådsroll är väldigt viktig i det här avseendet, för att visa på att den här regeringen verkligen förstår att allt börjar med ett förebyggande arbete.

Hon är faktiskt Sveriges första renodlade socialtjänstminister, poängterar hon. Det säger något. Är det alltså hennes roll att balansera upp de repressiva åtgärderna från regeringen? Inte om man med det avser någon symbolisk roll, svarar hon.

Jag menar inte symbolisk, utan konkret.

– Ja, väldigt konkret, skulle jag vilja säga. Min uppgift är att göra skillnad på riktigt för barn och unga som far illa.

"Min statsrådsroll är viktig för att visa på att den här regeringen verkligen förstår att allt börjar med ett förebyggande arbete”, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Camilla Waltersson Grönvall har en gedigen politisk erfarenhet bakom sig. Hon är från Lilla Edet, två mil söder om Trollhättan, och hennes första kommunala uppdrag var för socialnämnden där. Sedan satt hon i fyra år som vice ordförande, och åtta år som ordförande, i utbildningsnämnden. År 2010 kom hon in i riksdagen för Moderaterna och fyra år senare blev hon utbildningspolitisk talesperson.

När Ulf Kristersson tog över partiledarposten 2017 valde han dock att göra henne till socialpolitisk talesperson i stället.

– Den första generaldirektör jag kallade till socialutskottet var SiS generaldirektör, minns hon. Jag kommer aldrig att glömma det mötet.

Först där fick hon hela bilden klar för sig, säger hon, vidden av problemen: unga flickor med självskadebeteende, pojkar djupt inne i kriminalitet. Missbruk, neuropsykiatriska diagnoser. Kontraktsmord bland femtonåringar. Allt i samma hägn.

– SiS-placeringar är det vi tar till i sista hand. Målsättningen med allt arbete vi gör är på något sätt att avskaffa SiS.

Engagemanget för utsatta barn och unga har hon dock alltid haft, berättar hon, och det var utifrån det som hon en gång valde läraryrket. Hon återkommer också till det gång efter gång under intervjun.

– Lyckas vi med dem, lyckas vi också med de äldre.

LÄS OCKSÅ >>> Ministrarna som blir ansvariga för det sociala arbetet – så ser deras bakgrund ut

Så hur ska det här förebyggande arbetet gå till? Hon har själv, i egenskap av ordförande i utbildningsnämnden, varit med och startat en familjecentral, och sådana vill hon se fler av över landet. Ju tidigare vi hittar familjerna med problem desto bättre, konstaterar hon.

– Och det ska vi vara ärliga att säga, att ofta vet man redan i mödravården var insatser behöver göras. Men ett problem är att vi ibland tappar den här kunskapen när barnen går över till elevhälsan.

Apropå barn och unga står det i Tidöavtalet att LVU ”ska användas oftare”. Varför är det ett mål?

– Det är absolut inget mål i sig. Det långsiktiga målet är snarare att färre barn ska omhändertas. Men i en situation där vi har tioåringar som rekryteras rakt in i kriminell verksamhet, så kan det under en övergångsperiod var så att det är möjligt att fler barn behöver omhändertas.

Men är det inte upp till professionen, snarare än politiker, att avgöra när det är lämpligt med ett omhändertagande?

– Själva beslutet om ett omhändertagande ska alltid vara professionens ansvar. Men en del av problemet i dag är att professionen har bedömt att det finns ett behov av att omhänderta ytterligare mellan 40 och 60 barn, men SiS säger att man har problem med att hitta platserna. Man hade haft dem om kommunerna hade tagit sitt ansvar för det som SiS anser var färdigbehandlade ungdomar.

En annan viktig del av det förebyggande arbetet handlar om att stärka föräldrar. Regeringen lägger 400 miljoner i budgeten på föräldraskapsstöd.

– Det här är en sak som vi från forskning och evidens vet är en av de absolut bästa insatser man kan göra i förebyggande syfte. Vi lägger en knapp halv miljard för att säkerställa att det finns placeringar. Vi lägger utbildningsinsatser…

Ja, Camilla Waltersson Grönvall talar alltså helst om de förebyggande verktygen, och frivillighet. Den som läser Tidöavtalet möter dock också en hel del av tvång och mellantvång. Socialtjänsten ska inte bara få utökade befogenheter att besluta om tidiga och obligatoriska insatser för barn, utan också för vårdnadshavare. ”Andra sätt att påverka föräldrar genom ekonomiska och sociala konsekvenser bör prövas”, som det heter.

Dessa utökade befogenheter ska in i den nya socialtjänstlagen, som enligt Camilla Waltersson Grönvall inte kommer att kunna finnas på plats förrän 2024, trots att utredningen presenterades redan för drygt två år sedan.

– Mycket som står där är bra. För att lyfta bara en sak: att vi i dag inte har en socialtjänstdatalagstiftning, som gör att vi kan följa upp hur dagens socialtjänst fungerar på ett adekvat och bra sätt – det är en enorm brist.

Men annat måste in, menar hon. Ett exempel på det är en uppluckring av sekretesslagstiftningen, så att fler uppgifter i brottsförebyggande syfte ska kunna delas mellan socialtjänsten och andra myndigheter, som polisen.

LÄS OCKSÅ >>> Nicolas Lunabba: ”Vi måste skapa en våg av medmänsklighet i detta mörker”

Kan du säga vilken typ av uppgifter som det handlar om?

– Nej, det kan jag inte, för det kommer inte läggas några förslag innan det har diskuterats med professionen. Det kommer inte vara så att jag helt plötsligt en dag står på en presskonferens och talar om att ”nu ska det vara på det här viset”, utan att det har diskuterats med professionen.

Men det här ska ändå in i socialtjänstlagen, så det måste komma något ganska snart?

– Man kan tycka att åtta veckor på jobbet är en lång tid. Jag kan tycka att det i det här sammanhanget inte är det.

Finns det inte risk att de repressiva åtgärderna, tillsammans med uppluckringen av sekretessen, spär på oviljan att samarbeta med socialttjänsten?

– Jo, det kan finnas en risk om man inte gör detta på ett så genomtänkt och klokt sätt som möjligt. Det är därför mina första möten har varit med bland andra SSR, SKR, Vision, kommunal. Det där är ett sätt för mig att hela tiden provtrycka våra förslag.

Hon har stor respekt för professionens synpunkter, säger hon, och tar socionomutbildningen som exempel. Regeringen vill införa ”kriminalitet bland ungdomar” som ett obligatoriskt utbildningsmoment, vilket har väckt stark kritik från representanter för Sveriges socionomutbildningar (FSSOC) och ett fyrtital professorer i socialt arbete, som i en debattartikel i SvD har kallat det för ”ett populistiskt utspel”.

– Jag tycker att det är otroligt viktigt att svenskt universitetsväsende har en autonomi. Jag är inte ute efter att utmana den, men det är också viktigt att våra universitet och högskolor har örat mot rälsen och ser och hör det jag ser och hör av vad professionen säger.

Ska utbildningar detaljstyras på politisk nivå på det här sättet?

– Hur utbildningen ska utformas kommer naturligtvis inte vara föremål för ett politiskt beslut. Det som står i Tidöavtalet är en reflektion av en verklighet där många socialsekreterare lyfter att de inte har kompetens att arbeta med en alltmer påtaglig del av arbetet.

LÄS OCKSÅ >>> Politikernas löften om ”utsatta områden” – vad betyder det egentligen?

"Det handlar inte om en önskan att sticka ned fingrar i syltburkar där de inte ska vara”, Camilla Waltersson Grönvall, om regeringens förändringsarbete.

Hon leder över samtalet mot frågan om säkerhet och trygghet för socialsekreterarna, och det faktum att många av dem utsätts för hat och hot om våld – några till den grad att de, enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR, undvikit tvångsomhändertaganden.

– Det handlar inte om en önskan att sticka ned fingrar i syltburkar där de inte ska vara, utan om ett genuint engagemang och vilja att vara med och förändra till det bättre. Socialsekreterare står ganska ensamma när det väl blåser i den här frågan.

Vad mer konkret som måste till för att ta itu med hoten mot, och desinformationen om, socialtjänsten kan Camilla Waltersson Grönvall inte svara på än. I början på förra veckan samlade hon alla myndigheter som på något sätt kan vara kopplade till frågan och gav dem i uppdrag att se över vad som måste göras.

– Det mötet kommer det snart att finnas en uppföljning på, och vi kommer att återkomma med förslag.

LÄS OCKSÅ >>> Skolkuratorn Caroline Hema Olsson vill vidga det förebyggande arbetet: ”Vi har chans att bidra”

Socialstyrelsen fick ett uppdrag av den förra regeringen att ta fram åtgärder för att stärka tilliten till socialtjänsten och minska desinformationen. Kommer deras uppdrag att utökas?

– Det skulle kunna bli så, men jag ser också framför mig att fler myndigheter kommer att få ett utökat uppdrag med koppling till detta.

En dryg halvtimmes intervju närmar sig sin ände. Till Camilla Waltersson Grönvalls egen besvikelse, som det verkar. Hon tillhör uppenbarligen inte kategorin av politiker som pliktskyldigt svarar på frågor och av riskminimeringsskäl nitiskt vaktar de få ord som undslipper dem. Kanske för att hon tydligt bottnar i sitt politikområde.

Hon backar bandet ända tillbaks till kommunalpolitiken.

– Som ordförande i utbildningsnämnden i en väldigt liten kommun med ganska tuffa sociala utmaningar kommer du i kontakt med detta på många olika sätt.

Hon gjorde där ”en resa”, säger hon.

– Du vet, utifrån att jag själv kommer från en väldigt trygg och ombonad miljö där man tänker: ”Frukost i skolan, vad är det för trams? Det är faktiskt föräldrars ansvar.” I dag har jag en helt annan inställning. Hur ska barn som inte har någonting i sitt kylskåp, eller som har en förälder som är så påverkad på morgonen att den inte löser frukosten, klara sin skola fram till lunch?

LÄS OCKSÅ >>> Bidragsfusk kostar kommunerna miljarder – kontrollarbetet hos socialtjänsten eftersatt

Hon har tre egna barn nu, tonåringar allihop. Två pojkar på musikgymnasiet i Vara, och en flicka hemma i Lilla Edet. Anledningen till att hon tog flyget i morse – en genväg som alltså visade sig bli en senväg när dörren rasade in – var att hon stannade i Västergötland över natten, för att kunna se sina söner uppträda i Vara kyrka.

Med dagens förutsättningar kan man få toppolitiska uppdrag trots att man har för avsikt att samtidigt vara en fungerande förälder, konstaterar hon. Det är nästan så att hon ”blitt en rödstrumpa”.

Apropå den återkommande refrängen om barns rätt och vikten av fungerande familjer: I samband med att Ulf Kristersson utnämnde Camilla Waltersson Grönvall till minister kallade han henne för ”arkitekten” bakom lagstiftningen om Lilla Hjärtat. Men det hinner vi inte komma in på.

Mitt i ett långt resonemang blir hon nämligen avbruten – tiden är slut.

– Av det hjärtat är fullt talar munnen…

FAKTA: Camilla Waltersson Grönvall 

Född: 1969.

Bor: i Lilla Edet, söder om Trollhättan.

Gör: Moderat socialtjänstminister.

Bakgrund: Utbildad lärare. Riksdagsledamot sedan 2010. Varit utbildningspolitisk- och socialpolitisk talesperson för Moderaterna.

Läs mer

Krönika
12 jun 2024

"Tänk om jag fått vård på ett hvb-hem där jag fick vara mig själv"

Författaren Lo Torneborg vill se fler behandlingshem som inte är up...

Nyheter
11 jun 2024

Kriminalvården behöver bli bättre på att minska risken för återfall

Riksrevisorn: "De resurser som Kriminalvården lägger på behand...

Tema
10 jun 2024

Är det rätt prioriterat att satsa miljarder på fler fängelseplatser?

Forskaren Hans Grönqvist svarar: "Programmen utvärderas inte p...

Läs även

Porträtt
6 maj 2024

Brandon hade frågor till sina tidigare socialsekreterare – ringde upp efter tolv år

"Var jag verkligen så svår att handskas med som jag alltid har...

Porträtt
1 apr 2024

Vad händer om människor inte tillåts bli hur rika som helst?

"Behövs en annan förståelse av välfärd som inte handlar om mat...

Porträtt
26 feb 2024

"Jag vill inte att något barn ska behöva uppleva det jag har upplevt"

Lasse Mattila vet en del om psykiskt lidande – och inte bara från s...

Porträtt
5 feb 2024

”Förskolan måste ta direkt avstånd”

Soleyman Ghasemiani från GAPF berättar om arbetet mot hedersförtryc...

Porträtt
2 jan 2024

Anna och Johanna synar kollegornas arbete

"Vi vill att saker ska bli bättre", säger Anna Forsström ...

Porträtt
2 okt 2023

Hon lärde sig hålla tyst – men nu har Faysa börjat berätta: ”Jag har gråtit blod”

Faysa Idle är inte längre tyst, som annars är regeln i den gängkrim...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.