Regeringen publicerade nyligen Sveriges AI-strategi. Ambitionen är att Sverige ska vara ett av världens ledande länder i att använda artificiell intelligens. Men hur ska den omsättas i kommunal verklighet?
AI lyfts fram som en central teknik för samhällsnytta, konkurrenskraft, innovation, och hållbar utveckling i både näringsliv och offentlig sektor. I strategin pekar regeringen ut riktningen för hur Sverige ska använda artificiell intelligens i offentlig sektor, men i kommunernas vardag blir frågan snabbt mer konkret: Hur kan AI användas som ett praktiskt stöd i komplexa juridiska frågor, utan att rättssäkerheten äventyras?
I denna omställning spelar juridiken en central roll. På Norstedts Juridik möter Johan Qvinth, ansvarig för Kommun, länsstyrelse och region, dessa frågor i praktiken i samarbeten och dialoger med kommuner runt om i landet. Han berättar att kommuner efterfrågar AI-tjänster som kan ge stöd i en bred mängd komplexa handläggningsfrågor. De önskar AI-verktyg som kan hjälpa dem att navigera i lagstiftning, praxis men också interna regelverk och policyer. Samtidigt behöver de ställa höga krav på rättssäkerhet, tillförlitliga källor och transparens; krav som ligger i linje med de principer som lyfts i regeringens AI-strategi.
Johan Qvinth, Ansvarig för Kommun, Länsstyrelse och Region, Norstedts Juridik.
– I våra dialoger med kommuner ser vi ett stort intresse för AI, men också en tydlig förväntan på att tekniken ska vara tillförlitlig och transparent. När AI används i handläggning handlar det inte bara om effektivitet, det handlar i lika hög grad om att säkerställa att beslut fattas på rätt grunder, bekräftar Johan Qvinth.
Svenska AI-strategin: ett dubbelt uppdrag för offentlig sektor
Den nationella AI-strategin lyfter flera områden som är avgörande för Sveriges utveckling inom artificiell intelligens. Ett av dem är att öka användningen av AI. Myndigheter, regioner och kommuner uppmuntras att ta till vara på teknikens möjligheter för att effektivisera arbetssätt och förbättra service till medborgarna.
Samtidigt betonar strategin att AI ska utvecklas och användas ansvarsfullt. Transparens, tillförlitlighet och respekt för grundläggande rättigheter är centrala principer i utvecklingen.
– AI har en stor potential att stärka arbetet i offentlig sektor, men bara om den utvecklas med rätt förutsättningar. I kommuner är det många fler roller än man tror som hanterar juridiska beslut. För dessa är tillgången till kvalitetssäkrade källor och tydliga referenser helt avgörande, säger Johan Qvinth.
För offentlig verksamhet innebär detta ett dubbelt uppdrag. Å ena sidan finns ett behov av att använda ny teknik för att möta ökande krav på effektivitet och tillgänglighet. Å andra sidan måste tekniken fungera inom ramarna för de rättsliga principer som styr offentlig förvaltning, där rättssäkerhet, saklighet och ansvar är grundläggande.
– AI har en stor potential att stärka arbetet i offentlig sektor, men bara om den utvecklas med rätt förutsättningar. I kommuner är det många fler roller än man tror som hanterar juridiska beslut. För dessa är tillgången till kvalitetssäkrade källor och tydliga referenser helt avgörande. AI ska vara ett stöd, inte en ersättning för den juridiska bedömningen, menar Johan Qvinth.
Det är här AI-tjänster särskilt framtagna för juridiska frågeställningar blir en avgörande del av den digitala omställningen. Utan en stabil juridisk kunskapsinfrastruktur, där rättskällor struktureras, kvalitetssäkras och görs tillgängliga i digitala verktyg, riskerar AI i offentlig sektor att sakna den tillförlitlighet som krävs för rättssäker handläggning.
AI-tjänster kräver stark juridisk infrastruktur
Digitaliseringen av juridiskt arbete är inte något nytt fenomen. Under flera decennier har juridisk information successivt digitaliserats, strukturerats och gjorts mer tillgänglig genom databaser och digitala verktyg. Denna digitala informationsförsörjning är i dag en viktig del av den infrastruktur av kunskap som rättsstaten vilar på. Domar, lagstiftning, förarbeten och juridiska analyser behöver vara tillgängliga, sökbara och tillförlitliga för att jurister och handläggare ska kunna fatta välgrundade beslut.
Norstedts Juridik har under lång tid arbetat med just detta; att strukturera, kvalitetssäkra och tillgängliggöra juridisk information för jurister, advokater och andra yrkesgrupper som arbetar med lagstiftning och rättstillämpning. När AI nu introduceras i juridiska arbetsprocesser sker det därför inte i ett vakuum, utan ovanpå en etablerad digital kunskapsinfrastruktur.
– När AI börjar användas i juridiskt arbete blir kvaliteten i den underliggande informationen helt avgörande. AI kan analysera och sammanställa stora mängder information, men om källorna inte är tillförlitliga går det inte heller att lita på resultatet. Därför blir den juridiska informationsinfrastrukturen ännu viktigare i en AI-driven utveckling, säger Johan Qvinth.
Ansvarsfull användning av AI och data
När AI används i offentliga sammanhang blir frågor om ansvar och tillförlitlighet särskilt viktiga. Ett AI-system som genererar felaktig information eller saknar tydliga källhänvisningar innebär risker, särskilt i situationer där besluten får konsekvenser för enskilda individer. Det ställer höga krav på hur AI-system utformas. För användaren måste det vara möjligt att förstå vilka källor ett svar bygger på och att själv kontrollera informationen.
Mot denna bakgrund har Norstedts Juridik under de senaste åren utvecklat juridiska AI- tjänster, bland annat JUNO AI för kommuner. Utgångspunkten har varit densamma som det som nu lyfts i Sveriges AI-strategi: att AI ska fungera som ett verktyg som stärker kvalitet och effektivitet i arbetet, utan att kompromissa med rättssäkerheten.
– När AI används i juridiskt arbete måste användaren alltid kunna se vilka rättskällor som ligger bakom ett svar. Transparensen är avgörande, både för att kunna verifiera informationen och för att AI ska fungera som ett verkligt stöd i handläggningen, säger Johan Qvinth.
När AI-strategin möter kommunal verklighet
Regeringens AI-strategi pekar ut riktningen för Sveriges digitala utveckling, men i praktiken avgörs den i de verksamheter där lagstiftning ska tolkas, beslut fattas och rättssäkerheten upprätthållas.
För att AI ska fungera i sådana sammanhang krävs mer än ny teknik. Det krävs juridisk kompetens, tillförlitliga rättskällor och en genomtänkt utveckling av verktyg som är anpassade för offentlig verksamhet.
– AI kan vara ett mycket kraftfullt stöd i juridiskt arbete, men bara om det byggs på rätt sätt och med rätt innehåll från början. Det är något vi har arbetat med under flera år när vi utvecklat juridiska AI-lösningar, avslutar Johan Qvinth.
Norstedts Juridiks guide för att lyckas med implementering av AI: Rätt stöd från start: 8 tips för att lyckas med AI-implementering i kommunen
Vill du veta mer om AI i kommunal sektor? Rapporten: AI i kommunal sektor – tryggare ärendehantering med rättssäkerheten i fokus visar att framtidens AI i kommunal sektor inte handlar om att gå snabbast fram, utan om att gå rätt.
Här hittar du Norstedts Juridiks AI tjänst, JUNO AI för kommuner.
