”Barnen riskerar att halka efter redan från start”

Hilma Forsman, socionom och docent i socialt arbete vid Stockholms universitet. Foto: Rickard Kihlström
Hilma Forsman, socionom och docent i socialt arbete vid Stockholms universitet. Foto: Rickard Kihlström

Frågan om läsfrämjande insatser för barn i social utsatthet får för lite uppmärksamhet. Det säger forskaren Hilma Forsman.

Tommy Johansson

Reporter

8 apr 2026

8 apr 2026

I en perfekt värld är alla barn likvärdigt rustade när det är dags att börja i skolan. Men för barn som lever i social utsatthet kan ojämlikheten slå hårt från dag ett.

– De olika förutsättningarna kopplade till socioekonomisk bakgrund och uppväxtvillkor följer med in i skolan. Forskning visar att det finns tydliga skillnader i skolrelaterade färdigheter bland socialt utsatta barn, till exempel barn som är placerade i samhällsvård, jämfört med andra barn, säger Hilma Forsman, socionom och docent i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Vad kan det få för konsekvenser? 

– Om barn tidigt får det svårt med grundläggande färdigheter som att läsa och räkna finns det en risk att de hamnar efter redan från början. Det här tenderar sedan att växa över tid och få konsekvenser långt senare i livet.

Hon pekar bland annat på det som också lyfts fram av Peter Lindqvist i Helsingborg – att svårigheter i skolan påverkar självkänslan.

– Skolresultat handlar inte bara om prestationer, kunskaper och färdigheter. Det handlar också om ambitioner och val. Där ser vi från forskningen att barn som kommer från socialt utsatta familjer ofta gör mindre ambitiösa utbildningsval.

– Den här ojämlikheten uppstår alltså inte bara genom skillnader i faktiska kunskaper utan också genom skillnader i vilka möjligheter barn upplever att de har. Den delen är en sak som vi kanske inte tänker så mycket på.

Hur bra, eller mindre bra, är vi i Sverige när det kommer till läsfrämjande insatser för socialt utsatta barn?

– Jag skulle säga att det inte finns någon översikt av hur det ser ut, och det är ju ett problem i sig. Läsa-skriva-räkna-garantin är viktig eftersom den gäller alla barn och gör att skolor systematiskt följer upp tidiga färdigheter. Men för socialt utsatta barn kan det också behövs mer riktade insatser. Det finns exempel som Skolfam, Letterbox Club och paired reading som utvärderats med positiva resultat, men de används fortfarande i begränsad omfattning.

Tommy Johansson

Reporter

8 apr 2026

8 apr 2026

Läs mer

Tema
20 maj 2026

”Jag hade tur med aktivitetsersättningen”

Therese Wappsell har delvis haft tur, menar hon. Med stöd från samh...

Tema
19 maj 2026

Brist på stöd försvårar ungas väg till jobb

För lite aktivitet och dålig samordning. Aktivitetsersättningen är ...

Debatt
15 maj 2026

Asylprocessen: ”Sverige bryter mot barnkonventionen”

”Det är oacceptabelt att barn i Sverige år 2026 lever i skräck för ...

Läs även

Verktyg
5 maj 2026

Boendestöd: ”Det finns inte någon entydig bild”

Boendestöd lyfts ofta som ett utvecklingsområde bland kommuner, int...

Verktyg
4 maj 2026

Så stöttar Växjö föräldrar med NPF

När föräldrar med NPF ökade i Växjö kände kommunen ett behov av att...

Verktyg
8 apr 2026

Så stärker Helsingborg barnen inför skolstart

Att klara skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn. ...

Verktyg
23 feb 2026

Hur rekryteras tjejer i gängkriminella miljöer?

Tjejers roll i kriminella gäng får alltmer uppmärksamhet – men hur ...

Verktyg
23 feb 2026

Tjejer i gängkriminella miljöer – en blind fläck på kartan

Sofia Skau jobbar med att fånga upp unga i riskzon och hjälpa tjeje...

Verktyg
7 jan 2026

Isak fick hjälp av barnombud: ”Alltid på min sida”

Första gången han fick kontakt med Barnrättsbyrån var Isak nervös. ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.