VERKTYG

Så kortade Järva ner utredningstiden med hälften

Från vänster: Aleksandra Galant, Andrea Castaneda, Lisbet Knudsen och Rebecca Ekstam. Foto: Stockholms stad
Från vänster: Aleksandra Galant, Andrea Castaneda, Lisbet Knudsen och Rebecca Ekstam. Foto: Stockholms stad

Kortare utredningstid, tätare träffar och ett tvärprofessionellt arbetssätt. I Järva utreds barnfamiljer i det egna hemmet. Resultatet: Utredningarna tar mindre tid och fler tar emot hjälp.

Tommy Johansson

Reporter

11 okt 2024

11 okt 2024

Det kallas för Intensifierade utredningar i hemmiljö (IUH) och är ett projekt som Stockholms stad drivit i Järvaområdet sedan 2020. Målgruppen är barn upp till 10 år som tidigare varit föremål för utredning av socialtjänsten, eller barn vars syskon tidigare varit aktuella för utredning. Det kan handla om ärenden där det funnits fall av missbruk i barnets direkta närhet, psykiskt eller fysiskt våld, försummelse, med mera.

– Vi märkte att vi hade många återkommande ärenden och även ärenden där beviljad insats inte lett till någon förändring, säger Andrea Castaneda, projektledare för IUH.

– Vi hade också en genomlysning av ärenden där Stockholms stads socialtjänstinspektörer såg att många av ungdomarna som senare hamnade i kriminalitet var ungdomar som vi känt till sedan länge, och som alla hade varit föremål för många insatser inom socialtjänsten.

IUH blev en del av kursändringen. Det började som ett samarbetsprojekt mellan stadsdelsförvaltningarna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta och fortsatte sedan när områdena slogs samman till Järva stadsdelsförvaltning förra året.

Vid första anblick kan projektet kanske te sig en smula gränsöverskridande. En del av konceptet är nämligen att utredningsarbetet förflyttas från socialtjänstens formella kontorsmiljöer till familjernas vardagsrum. Men det fungerar, förklarar Andrea Castaneda.

– Generellt sett har vi fått en positiv feedback från familjerna när det kommer till bemötande och tillit. Man är nöjd med hur vi har lagt upp utredningsarbetet.

LÄS OCKSÅ >>> Så får barnen gehör i familjer där vuxna missbrukar

Arbetet startar inte sällan i brant uppförsbacke. Familjerna man möter har i vissa fall inte bara gått igenom enutredning, utan tre-fyra, och dessutom utan nämnvärt resultat. Det är begripligt att det föder en misstro med särskilt höga trösklar.

– Absolut, visst stöter vi på ett motstånd ibland men det kan se lite olika ut, säger Rebecca Ekstam, socialsekreterare inom projektet.

– Man träffar ganska många som påverkats av desinformationskampanjen mot socialtjänsten. Det kan ibland vara svårt att veta vad som är vad, är man skeptisk på grund av tidigare handläggare eller är det på grund av desinformationskampanjen?

Nyckeln är att gå varsamt fram, förklarar hon, att skapa tillit och vara väl förbered.

– Vi försöker jobba mycket med att bygga en relation med de vi träffar och lägger mycket tid på att läsa in oss på all bakgrund och historik kring familjen. Det handlar ju om att orientera sig så man inte går in och gör samma sak igen. Det är också skönt för familjerna att inte behöva berätta om allt de redan varit med om.

Men utöver jobbet i hemmiljö då, vad är det som mer utmärker IUH? På ett sätt ingenting. Projektet innefattar inte några unika verktyg eller speciella metoder. Det man utgår ifrån är det som redan finns i socialtjänstens ordinarie verktygslåda. Men det finns framför allt två saker som särskiljer.

LÄS OCKSÅ >>> Rebecca Svensson tar fajten för barn och unga

Det första är själva utredningstiden. I stället för ordinarie 16 veckor har man halverat tiden till åtta. Tanken är att effektivisera arbetet genom tätare möten, 2–3 gånger per vecka, och genom det bygga bättre relationer och stärka tilliten. Förhoppningen är att det i sin tur ska leda till att fler familjer tackar ja till insats. Det kan ställa krav på utredarna som ibland får vara flexibla med arbetstiderna eller var man träffar familjerna.

– Utredningarna kan se oerhört olika ut. Vissa sker mestadels i hemmiljö medan andra genomförs där det funkar bäst för familjen. Det kan innebära att vi ses där familjen befinner sig; på föräldrarnas jobb, på förskolan, skolan eller i lekparken, säger Andrea Castaneda.

Fakta: Så jobbar man med IUH

  • Research: Inför varje utredning går socialsekreterare och familjebehandlare gemensamt igenom tidigare dokumentation för att skapa sig en bild över behov samt tidigare utredningar och insatser.
  • Hembesök: Under utredningen i hemmet observeras barnets behov, samspelet i familjen, man för samtal med barn och föräldrar, både enskilda och gemensamma.
  • Validering och bekräftelse: Efter referenssamtal med till exempel förskola eller skola är man noga med att återberätta för familjen det som lyfts som positivt kring barnet och föräldrarna. Detta för att stärka parterna.
  • Tydligt avslut: Efter avslutad utredning är man särskilt mån om att återföra till barnet/barnen vad man har gjort och ge dem ett tydligt avslut.

Upplever ni inte att den nedkortade utredningstiden kan leda till stress?

– I de fall ärendet kräver en längre utredningstid så blir utredningstiden längre. Eftersom arbetet är intensivt så går det oftast att hålla utredningstiden inom åtta veckor. Handläggarna har färre pågående ärenden samtidigt just för att kunna bedriva ett intensivt utredningsarbete.

Det andra som utmärker IUH är det tvärprofessionella arbetssättet. Upplägget är att socialsekreterare och familjebehandlare samarbetar i arbetet med en familj.

– Det är helt unikt med det här projektet, att myndighetssidan och behandlarsidan jobbar tillsammans. Vi kan växeldra arbetet mellan varandra vilket ger ett bättre relationellt arbete. Familjerna känner en större trygghet, säger Lisbet Knudsen, familjebehandlare inom projektet.

LÄS OCKSÅ >>> Många föräldrar tackar nej till stöd – både för sig själva och sina barn

Har det funnits några utmaningar med det här arbetssättet?

– Det handlar ju om två olika professioner så utmaningen har ju bestått i att hitta ett gemensamt arbetssätt utifrån två redan befintliga. Det fick vi jobba mycket med i början.

– Under projektets gång har vi också haft en del personalomsättning vilket vi fått hantera, flikar Andrea Castaneda in.

Socialsekreteraren och familjebehandlaren fungerar också som två spindlar i nätet gentemot förvaltningens övriga resurser och kan vid behov ta in ytterligare kompetenser i utredningsarbetet.

– Vi är väldigt anpassningsbara. Krävs det att vi har relationsvåldssteamet med oss så bjuder vi med dem på ett möte. Om beroendevården behövs, ja då är det dem vi tar in, säger Alekandra Galant, även hon socialsekreterare inom projektet.

Händer det att ni inte beviljar insats efter genomförd utredning?

– Ja, och ibland har vi faktiskt landat i att vi inte beviljar någon insats trots att det finns ett behov. Det kan vara att vi bedömer att familjen inte är mottaglig eller att behovet redan tillgodoses genom familjens privata nätverk.

LÄS OCKSÅ >>> Metoden som ska stärka utsatta barns nätverk – fler ska signalera

En stor vinst med projektet är tidsvinsten och känslan av att kunna erbjuda ett mer kvalitativt arbete, förklarar Andrea Castaneda.

– Vi har märkt att det här har lett till en bättre arbetsmiljö för dem som jobbat inom projektet. Ärendena blir färre och genom det minskar stressen. Man hinner med mer arbetsuppgifter och kan fokusera mer på de ärenden man har, säger hon.

Vissa resultat som projektet hittills har nått pekar också på att antalet utredningar, och därmed också tidsåtgången, faktiskt skulle kunna minska ordentligt. Rebecca Ekstam:

– Vi har haft familjer som tidigare gått igenom fem-sex utredningar och aldrig tackat ja till stöd, men som sedan tackat ja efter en utredning inom det här projektet.

Samtidigt finns det ingen hårddata kring projektets effekter. Det har inte bedrivits någon följeforskning under arbetets gång eller genomförts någon utvärdering.

– Projekttiden löper ut i juni 2025. Det kommer göras en extern utvärdering och den påbörjas senare i höst, säger Andrea Castaneda.

Det man däremot kan nämna är att fler förvaltningar i Stockholmsområdet, bland annat Skärholmen och Skarpnäck, har startat i gång egna IUH-projekt sedan Järva började 2020.

– Jag tror att de har sneglat lite på oss.

Tommy Johansson

Reporter

11 okt 2024

11 okt 2024

Läs mer

Debatt
1 apr 2025

"Vi måste uppmärksamma barn med dubbla risker"

Mer behöver göras för att hjälpa barn där risk för misshandel är sä...

Aktuellt
31 mar 2025

”Berättelsen om klassamhället har skrivits om”

Elina Pahnke aktuell med boken Alla ska äta, om vem som kan äta sig...

Aktuellt
28 mar 2025

Boktips: Så har synen på föräldrarollen förändrats genom decennierna

Författaren Maja Larsson följer föräldraskapets utveckling från 170...

Läs även

Verktyg
19 mar 2025

Chefen: ”Man skulle önska lite mer styrning”

Skulle underlätta med tydligare nationella styrdokument när nya arb...

Verktyg
17 mar 2025

Så har Falun gjort unga drogfria – genom belöning

Forskaren: "I Danmark var det väldigt kontroversiellt. Det har...

Verktyg
4 feb 2025

"Myndigheterna har resurserna, civilsamhället har relationerna"

Det finns mycket att lära från civilsamhället i arbetet med unga av...

Verktyg
2 feb 2025

Så jobbar Uppsala med unga avhoppare

Enhetschefen: "Det är ett otroligt jobb att behålla motivation...

Verktyg
19 nov 2024

”Rådet är att blanda, blanda, blanda”

Forskning slår fast: Kommunikation och mixade grupper nyckelfaktore...

Verktyg
18 nov 2024

Så tar socialtjänsten i Härryda plats i samhällsplaneringen

Har arbetat vidare med ett koncept som startade redan för 16 år sed...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.