Flera anställda på funktionsstödsförvaltningen i Malmö stad vittnar om att skyddade personuppgifter röjts internt. Det ska ha skett i våras då skyddade personuppgifter låg helt öppet i systemet MCSS som används för digital signering av insatser, till exempel läkemedelsuttag.
Upptäckten gjordes av en slump och ledde till ett febrilt arbete och en upplevd panik, inte minst bland anställda vars säkerhet kunde vara i fara.
En av dem som drabbades är Nadja, som egentligen heter något annat. Nadja utsattes för grovt våld när hon levde ihop med sin tidigare pojkvän, så grovt att han dömdes till ett flerårigt fängelsestraff. Men trots att han fortfarande sitter inlåst så innebär straffet inget avslut, när ex-pojkvännen väl kommer ut är hennes liv i fara. Därför tvingas hon leva med skyddad identitet, en identitet som inte alls var så skyddad som hennes arbetsgivare, Malmö stad, fått henne att tro.
– Jag blev chockad och rädd. Om min ex-pojkvän varit ute från fängelset så skulle jag inte ha vågat gå tillbaka till jobbet. Jag blev också ledsen. Malmö stad är en väldigt stor arbetsgivare och har mycket kompetens som ska kunna hjälpa i de här frågorna. Att dölja skyddade personuppgifter är helt grundläggande, säger Nadja.
Trots allvaret upplevde inte Nadja att ledningen tog frågorna på allvar. Informationen om vilka uppgifter som varit synliga och hur länge var knapphändig.
– Jag är inte den enda som drabbats. Det är fler inom Funktionsstödsförvaltningen som lever med skyddad identitet och vi hade fått veta att MCSS skulle vara ett säkert system att använda för oss, men så var det inte, säger Nadja.
LÄS OCKSÅ: ”Socialsekreterares säkerhet är en demokratifråga”
Nadja vet att henne riktiga namn och arbetsplats varit synlig för alla anställda på funktionsstödsförvaltningen. Enligt uppgift ska också alla anställda som loggat in i systemet från hälsa, vård och omsorgsförvaltningen kunnat se skyddade personuppgifter som om de hamnar i fel händer ytterst innebär en fara för liv.
– Man ser också vilka brukare jag signerat läkemedel åt och kan enkelt slå ihop a och b. Där brukaren har sin dagliga verksamhet hittas jag, säger Nadja.
Nadja tror inte nödvändigtvis att någon anställd inom Malmö stad skulle leta efter henne för ex-pojkvännens räkning. Det handlar snarare om den olyckliga slumpen, att fel person skulle råka se hennes riktiga namn och försäga sig.
– Man kanske inte aktivt letar efter mig eller någon annan med skyddad identitet. Det kan vara någon som känner någon, som känner någon som råkar se mitt namn och arbetsplats och säger det till fel person. ”Visste du att Nadja jobbar där?”, utan att egentligen vilja mig något ont, säger hon.
Vilka konsekvenserna av Malmö stads miss blir för de medarbetare som drabbats är oklart, men frågorna bland anställda är många. Vem är ansvarig om något händer en kollega för att skyddade uppgifter spridits? Och hur kan förvaltningen och Malmö stad säkerställa att man är en trygg arbetsplats även för personer med skyddade personuppgifter?
