Camilla Waltersson Grönvall. Foto: Axel Adolfsson

Anne Ralf Hållbus

Reporter

13 sep 2023

13 sep 2023

Så vill ministern utöka socialtjänstens verktygslåda för att motverka kriminalitet

Camilla Waltersson Grönvall. Foto: Axel Adolfsson

Kan digitala orosanmälningar, lättad sekretess och ett utökat anmälningsskydd minska risken att barn och unga hamnar i utanförskap och kriminalitet? Det tror socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Men professionen är tveksam.

Anne Ralf Hållbus

Reporter

13 sep 2023

13 sep 2023

Socialtjänsten behöver nya verktyg för att förhindra att allt fler och allt yngre barn dras in i kriminalitet. Det menar regeringen, som nyligen lade fram en rad förslag på hur dessa verktyg ska se ut.

Digitala orosanmälningar, ökade möjligheter till informationsutbyte mellan socialnämnder och tillgång till belastnings- och misstankeregister i utredningar som rör barn är exempel som socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall gärna framhåller.

– Många barn faller mellan stolarna eftersom deras akter finns i pärmar på socialtjänstkontoret i en kommun, medan familjen gått under radarn när de flyttat till en annan kommun. Regeringens förslag innebär att det blir lättare att med teknikens hjälp identifiera barn i behov av stöd och ge dem den hjälp de behöver.

Enligt förslaget ska en digital barnakt upprättas varje gång en orosanmälan kommer in. På så sätt syns alla anmälningar, även de som inte lett till utredning, och det blir lättare för socialtjänsten att få en överblick över barnets situation.

Det ska också bli lättare för socialnämnder i olika kommuner att dela information och socialtjänsten ska få utökade möjligheter att hämta information från verksamheter som omfattas av skollagen.

– Det här är efterlängtade förslag som kommer att underlätta arbetet för socialsekreterare, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Mindre efterlängtad är den utökade anmälningsskyldighet som utgör första punkten i den promemoria med titeln Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn som regeringen lagt fram.

Enligt förslaget, som mött massiv kritik från bland andra SKR, ska anmälningsskyldigheten utökas till fler myndigheter och även yrkesgrupper. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, vissa delar av länsstyrelserna, kustbevakningen, Tullverket, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket ska läggas till de myndigheter som redan idag är skyldiga att anmäla misstanke om att ett barn far illa i Sverige.

Ett slag mot en redan svag tilltro till det svenska samhället som finns i vissa grupper, inte minst de papperslösa, anser kritikerna. Men Camilla Waltersson Grönvall menar att reformen är nödvändig.

 

– Vi har ett växande skuggsamhälle och barnen är de som far mest illa. Det här förslaget handlar inte om att slå undan benen på socialtjänsten så att de inte kan bygga tillit. Men ett ja till uppehållstillstånd måste vara ett ja, och ett nej ett nej.

– Det ligger i utredarens uppdrag att hitta en balans och att se hur direktivet samstämmer med internationella konventioner, som till exempel barnkonventionen.

LÄS OCKSÅ >>> Lång intervju: Camilla Waltersson Grönvall om balansen mellan hårdare tag och förebyggande arbete

Från oppositionen har framförts kritik mot att de förslag regeringen lägger fram handlar mer om repressiva än förebyggande åtgärder.

Orättvist, menar Camilla Waltersson Grönvall:

– Den som läser Tidöavtalet ser att det innehåller fler än tjugo punkter som tydligt pekar på förebyggande insatser. För att stävja kriminaliteten måste vi göra en rad saker. Straffen måste skärpas och de riktigt farliga personerna hamna i fängelse. Men vi kommer aldrig till rätta med problemen om vi inte stoppar rekryteringen till de kriminella nätverken. Vi måste klara av att hjälpa barn och ungdomar att ta en annan väg än in i kriminaliteten.

Det arbetet pågår redan, säger socialtjänstministern:

– Jag har själv varit med och byggt upp en familjecentral i min hemkommun Lilla Edet. Det förebyggande arbetet måste börja redan innan barnet är fött. Det handlar om insatser på MVC, som sedan fortsätter på BVC och öppna förskolan.

En första linjens socialtjänst har länge efterlysts både från professionen och av forskare. En sådan skulle kunna ge stöd åt en familj på ett tidigt stadium, utan att det föregåtts av orosanmälan som lett till utredning. Det skulle sänka trösklarna och minska stigmat kring kontakt med socialtjänsten.

Camilla Waltersson Grönvall försäkrar att det kommer att vara en bärande del i den nya socialtjänstlagen, som enligt nuvarande plan ska vara på plats 1 juli 2025.

– Första linjens socialtjänst är en vision som ska omsättas i verkligheten. Det kräver att fler delar av samhället än socialtjänsten tar sitt ansvar. Som gammal högstadielärare vet jag hur bra det vore med skolsociala team, där lärare och socialtjänstemän arbetar sida vid sida. Att klara skolan är det bästa vaccinet mot framtida utanförskap.

LÄS OCKSÅ >>> Maktskifte i Sverige – vad händer nu på det sociala området?

I regeringens förslag ingår även att tillsätta en nationell familjehemsamordnare för att stötta kommunerna i sökandet efter fler familjehem. Vid sidan av det ska HVB-hemmen få mer personal och resurser, SiS uppdrag ska omformuleras och kriminalvården ska ta över ansvaret för de tyngst kriminella unga.

Finns resurser att finansiera och genomföra alla dessa satsningar?

– Regeringen har för 2023 lagt 400 miljoner på föräldraskapsstöd. På skolsociala team lades 75 miljoner 2023 och 250 miljoner kommande år. Dessutom la vi 112 miljoner extra i vårbudgeten i stöd till kommunerna som ska rekrytera fler familjehem, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Hur tas då regeringens förslag emot av professionen? Monica Persson, ordförande i föreningen Sveriges socialchefer, menar att det viktigaste för socialtjänsten är ökade möjligheter att komma in på ett tidigt stadium innan problemen vuxit sig för stora.

Monica Persson. Foto: Karlstad kommun

– Vi behöver kunna ge insatser utan långa utredningstider i mycket större utsträckning än vad lagen medger idag. Vi hoppas att den nya socialtjänstlagen kommer att ge oss möjlighet att på allvar jobba fram en första linjens socialtjänst, som gör att vi kan erbjuda stödinsatser utan biståndsbedömningar och utredningar.

LÄS OCKSÅ >>> Ministrarna som är ansvariga för det sociala arbetet – så ser deras bakgrund ut

Av de konkreta förslag som regeringen presenterar ställer sig Monica Persson positiv till digitala barnakter och ökade möjligheter till informationsutbyte mellan socialtjänster, men menar att tillgång till utdrag ur belastningsregistret vid orosanmälningar kan leda fel.

– Sannolikt skulle det kunna få effekten att föräldrar som vet att de har något i registret, hur litet det än må vara, drar sig för att söka den hjälp och det stöd som familjen behöver.

Än mer kritisk är Monica Persson till förslaget att utöka anmälningsskyldigheten till fler myndigheter och yrkesgrupper:

– Som alla myndigheter som har ett omsorgsansvar anser vi att förslaget undergräver tilliten och risker att skapa ett ännu större skuggsamhälle. Det kan handla om kvinnor som är utsatta för våld och inte vågar söka hjälp eller familjer i behov som undviker att söka stöd. De som far mest illa i en sådan situation är givetvis barnen.

– Socialtjänsten är kanske den myndighet som är mest beroende av att människor känner tillit, eftersom alla vi möter är utsatta i någon mening.

Avslutningsvis konstaterar Monica Persson att socialtjänstens förebyggande arbete behöver utvecklas utifrån olika kommuners olika förutsättningar.

– Socialtjänsten behöver egna verktyg och rådighet för att arbeta förebyggande i utsatta områden. Familjecentraler är värdefulla arenor, men enbart den typen av samarbeten räcker inte för att nå de grupper vi behöver. Det är en komplicerad process att bygga upp dem och alla kommuner har inte den möjligheten.

LÄS OCKSÅ >>> Nicolas Lunabba: ”Vi måste skapa en våg av medmänsklighet i detta mörker”

Fotnot: Den här artikeln har tillfogats en rättelse.

Läs mer

Tema
20 maj 2024

Hackerattacken ett dråpslag för socialtjänsten i Vellinge

Verksamhetschefen: "Det skulle visa sig vara en situation vi a...

Aktuellt
17 maj 2024

”Skickar du polisen på mig kommer det säga poff”

Socialsekreteraren Anna Nordin blev dödshotad mitt under pågående s...

C-uppsatser
15 maj 2024

Kuratorer om komplexiteten att bemöta våldsutsatthet

Studenterna Moa Boström och Amanda Löfstrand har undersökt hur kura...

Läs även

Socialtjänst
15 jan 2024

Hur minskar vi riskerna för barnen vid umgänge?

Experten Sara Skoog Waller från Nationellt centrum för kvinnofrid s...

Socialtjänst
28 apr 2023

Ny rapport slår fast: Bristande tillit gav fart åt LVU-kampanjen

Desinformationskampanjen mot svensk socialtjänst uppstod inte i ett...

Socialtjänst
15 nov 2022

Socialsekreteraren Petra Stigberger jobbar mobilt – från sin van i Europa

Kan man jobba på resande fot som socialsekreterare? Resa från land ...

Socialtjänst – barn och familj
21 okt 2021

Expertfrågan: När bostaden hindrar separation

Mannen förhalar separation genom att hålla sig undan delgivning och...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.