Ökad psykisk ohälsa bland papperslösa

Flera faktorer gör vården otillgänglig för papperslösa. Bild: GettyImages
Flera faktorer gör vården otillgänglig för papperslösa. Bild: GettyImages

För tio år sedan bad statsminister Fredrik Reinfeldt (M) svenskarna att öppna sina hjärtan. I dag är tongångarna helt annorlunda och den psykiska ohälsan bland papperslösa ökar, särskilt bland ensamkommande.

Marika Sivertsson

Reporter

6 okt 2025

6 okt 2025

De flesta av de barn som kom till Sverige som ensamkommande under flyktingvågen 2015 lyckades väl med att etablera sig. De fick jobb, bostad och ett socialt liv. Men kraven för att få stanna i Sverige har blivit högre och många ser nu allt de byggt upp raseras. Utvecklingen har fått vissa att resa vidare till andra länder i Europa, andra lever nu som papperslösa i Sverige.

– De har precis gått i mål, och så slocknar allt hopp. Suicidtankar är vanligt, säger Kristin Harning, socionom på Läkare i Världen.

För papperslösa handlar varje dag om två saker: att få tak över huvudet och mat i magen. Det finns inte utrymme att känna efter hur kroppen och psyket mår, så när en papperslös person söker vård har det ofta gått långt. Då är det både sent och svårt att få hjälp, visar en ny kartläggning från Läkare i Världen som identifierat flera faktorer som gör vården otillgänglig för papperslösa.

Varannan gång som en papperslös söker vård, nekas hen till exempel på felaktiga grunder.

– Ofta blir man tillbakavisad av receptionisten. Men papperslösa har rätt att få vård som inte kan anstå, och det är bara en läkare som kan avgöra vad det innebär. Den som söker vård har alltså rätt att träffa läkare för att få en bedömning, säger Karin Fridell Anter, ordförande i föreningen Stöttepelaren som arbetar med stöd till tidigare ensamkommande, främst från Afghanistan.

Kristin Harning, som arbetat med Läkare i Världens studie, instämmer i att okunskapen bland vårdpersonal är en av de svåraste barriärerna, tillsammans med digitalisering och kommunikationssvårigheter.

– Den psykiska ohälsan handlar främst om depression och ångest, migrationsstress, PTSD och panikångest. Det är absolut vård som inte kan anstå. Själv gör jag suicidbedömningar på alla jag träffar.

LÄS OCKSÅ: Krönika: ”En ledsen bonusmamma är värd mer än ingen alls”

Kristin Harning och Karin Fridell Anter. Foto: Olympia Hall & Jan Kwarnmark

Teamet bakom studien har arbetat uppsökande. Gruppen papperslösa är svår att nå men de har träffat kvinnor och män på verksamheter som Stadsmissionen.

– Många väljer att bara stanna hemma och flera har berättat att de är rädda att bli tagna av polis. De vågar inte gå ut. Konsekvensen blir ökad psykisk ohälsa.

LÄS OCKSÅ: Krönika: Det är hoppfullt att vi har makt att hjälpa och läka”

Egentligen finns det bara en sak som hjälper på riktigt, säger Kristin Harning: Att de får stanna i Sverige.

– Anledningen till att de är papperslösa skiljer sig från person till person men gemensamt är att deras erfarenhet av krig, tortyr, förföljelse och dödshot gör att det är bättre att stanna i Sverige, trots att den tillvaro de lever i här är ren misär. De far oerhört illa.

Hon konstaterar att de tidigare ensamkommande sticker ut bland övriga papperslösa.

– De flesta har varit välintegrerade. De har utbildning, de har ibland haft arbete och förstahandskontrakt på en lägenhet. Men så kommer nya regler och i princip över en natt förlorar de allt.

Exakt hur många i den här gruppen som stannar efter utvisningsbeslut är det ingen som vet men Karin Fridell Anter tror att det på nationell nivå kan röra sig om omkring 700 personer.

– De svenskafghaner som kan lämnar Sverige. Hittills har närmare 8 000 flytt till Frankrike och Tyskland. I Frankrike har föreningen LAMSF, som grundats av svenskar, räddat många liv genom att göra det franska rättsväsendet uppmärksamt på hur Sverige hanterat de ensamkommande.

Den lagändring som fått svårast konsekvenser för gruppen presenterades redan i juli 2016. Då ersattes de permanenta uppehållstillstånden av tillfälliga.

– Den ändringen ligger till grund för sårbarheten i gruppen, att man ständigt måste söka nytt uppehållstillstånd. När de fyllt arton kan de utvisas eftersom de inte längre är minderåriga, berättar Karin Fridell Anter.

Många som kom för tio år sedan blev också uppskrivna i ålder av sin handläggare på Migrationsverket, bara utifrån sitt utseende.

– Men vem kan med ögat avgöra om en ungdom är femton eller sexton år? Och de medicinska åldersbedömningarna avfärdades av expertis som ovetenskapliga men användes ändå.

Därefter har en rad lagändringar fortsatt att göra det allt svårare för gruppen att få det eftertraktade permanenta uppehållstillståndet.

– Vi har en grupp som genomlidit helt rättslösa asylprocesser, som försökt göra allt rätt men som aldrig kan andas ut. Vad kommer härnäst – vandelsprövning? Vad som helst kan hända. Alla är rädda: Vågar jag bli intervjuad i tidningen? Blir jag utvisad om jag kör för fort?

Karin Fridell Anter menar att pressen på den som försöker etablera sig på rätt sätt för att få ett permanent uppehållstillstånd är omänsklig.

– I dag kan du bli papperslös även om du har gjort allt rätt och är fullt integrerad. Alla mår otroligt dåligt i den otrygghet som råder, även den som har ett uppehållstillstånd.

Marika Sivertsson

Reporter

6 okt 2025

6 okt 2025

Läs mer

Krönika
1 okt 2025

”Se relationen som en kunskapskälla”

Socialt arbete inte är enkelriktat, utan dubbelriktat, skriver Pete...

Socialt arbete
1 okt 2025

En meningsfull vardag på Benijs bistro

Restaurangen Benijs bistro sköts till stor del av Benjamin Balsom, ...

Aktuellt
30 sep 2025

Nya boken Skärmbarnen: ”en slags jakt på hopp”

Vad händer när barnen sitter uppslukade framför skärmen timme efter...

Läs även

Socialt arbete
1 okt 2025

En meningsfull vardag på Benijs bistro

Restaurangen Benijs bistro sköts till stor del av Benjamin Balsom, ...

Socialt arbete
14 aug 2025

Specialanpassade seglaräventyr i skärgården

Stiftelsen Spinalis vill göra skärgården mer tillgänglig för person...

Socialt arbete
17 jul 2025

Forskaren Oskar Jonsson cyklade 120 mil för de äldre

Under 24 dagar cyklade forskaren Oskar Jonsson 120 mil under en för...

Socialt arbete
15 jul 2025

Vårens mest lästa – här är de 5 artiklar som engagerade mest

Fri skärmtid och masskjutningen på Campus Risbergska är ämnen som d...

Socialt arbete
18 jun 2025

Humorn ett verktyg för Kerstin Ånhammar – i samtalsrummet och på scen

För socionomen och ståupparen Kerstin Ånhammar fungerar humorn som ...

Socialt arbete
16 apr 2025

Humor, värme och allvar i succépodden "Kan Eddie få ett jobb?"

Efter ett liv i kaos söker Eddie Jansson nu en stabil tillvaro – me...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.