Barn och unga är inte bara vår framtid, de är här och nu. Om vi inte säkerställer deras rättigheter och välbefinnande i dag, riskerar vi att skapa ett dysfunktionellt samhälle som undergräver de demokratiska värden vi har arbetat så hårt för.
Historiskt sett har demokratin burits upp av ett starkt och aktivt civilsamhälle som har spelat en avgörande roll i att forma och utveckla vårt samhälle. Föreningar och stiftelser bistår där samhället, landets ledning och myndigheter brister i sina uppdrag, genom att lyfta fram samhällsgrupper i behov av stöd och hjälp. De skapar samtalsforum och mötesplatser där medborgare kan sammanstråla för att tillsammans föra en dialog och påverka samhällsutvecklingen och beslutsfattare.
Ett sådant forum är Barnrättstorget som årligen finns på plats under Almedalsveckan. På Barnrättstorget samverkar barnrättsorganisationer varje sommar för att belysa kränkningar mot barns rättigheter, samtidigt som man främjar framtidstro genom att visa på lösningar och möjligheter för att säkerställa barns rätt till en trygg och jämlik uppväxt, där barns rättigheter respekteras och skyddas fullt ut.
Trots att barnrättsfrågor aldrig varit starkare i teorin ser verkligheten annorlunda ut. Barnrättsorganisationerna som i år representerar Barnrättstorget arbetar med ett flertal av dessa brister som drabbar barn, såsom tvångsumgänge, sexuell exploatering, vuxnas kriminalitet, missbruk och beroende, rätten till sin egen kropp och sexuella läggning, rättigheter för barn och unga med kommunikativa funktionsnedsättningar, rättslöshet för omhändertagna barn samt barns rätt till trygga och jämlika uppväxtvillkor.
Lagstiftning, förebyggande arbete och stärkande insatser inom dessa områden haltar efter samhällsutvecklingen. Trots en rad nya direktiv och lagar faller många barn och unga mellan stolarna på grund av att vuxna inte fullgör sitt ansvar att säkerställa barns rätt till en trygg barndom.
LÄS OCKSÅ >>> Vad har barnkonventionen haft för betydelse för tvångsvården?
Regeringen har visat en ambition att åtgärda vissa av de brister som barnrättsorganisationerna lyfter fram, bland annat genom att införa en ny socialtjänstlag 2025. Fokus ligger bland annat på att skapa en mer tillgänglig, kunskapsbaserad socialtjänst med stärkta insatser för individen, som därmed skapar en mer hållbar socialtjänst.
Tyvärr ser vi återkommande att lagstiftning som skapats med goda intentioner för barn och unga förbises i landets myndighetsutövning. Det behöver finnas en tydlig plan för implementering, tillräckligt med resurser och gedigen kompetens i dessa frågor, samt tydliguppföljning.
En politisk signal till barn och unga om hur viktiga deras rättigheter är vore att påvisa hur lagstiftning ska brukas och prioriteras inom landets myndighets- och domstolsväsen, en gång för alla. För att socialtjänstlagen som skapats med goda intentioner för barn och unga ska lyckas behöver barn vara delaktiga i alla beslut som berör dem.
Verklig förändring sker när man likt barnrättsorganisationer arbetar för en genomgående och långsiktig förändring i samhällets alla skikt, teori förankrad i praktiken hos individen, för barn och unga, hos barn och unga.
För ny lagstiftning till trots – såsom Barnkonventionen och lex Lilla hjärtat – kvarstår många av de struktur- och samhällsproblem som legat till grund till dess uppkomst, och brist på implementering och bruk av dessa lagar är påtagliga.
Barnrättsorganisationernas arbete med att påverka system, strukturer och lagar fortskrider för att övertyga makthavare att prioritera barns rättigheter, i grunden. Barn och unga har landets barnrättsorganisationer på sin sida, som outtröttligt arbetar för att upprätthålla verklig demokrati där allas lika rätt till att få sin röst hörd och sina rättigheter tillgodosedda, ska vara en realitet – för alla barns bästa.
