Marie Larsson

socionom, Göteborg

18 okt 2021

Nathalie Molenda

socionom, Eskilstuna

18 okt 2021

18 okt 2021

Tystnadskultur – ett hot mot det professionella sociala arbetet

DEBATT Två socionomer om hur vi påverkas av tystnadskulturen inom kommunen eller hälso- och sjukvården.

Marie Larsson

socionom, Göteborg

18 okt 2021

Nathalie Molenda

socionom, Eskilstuna

18 okt 2021

18 okt 2021

Ordet tystnadskultur har blivit ett vardagsord inom såväl den politiska arenan som inom mediala sammanhang. Betydelsen och innebörden förklaras bäst genom att en osund tystnad uppstår inom en avgränsad krets. Vanligast är att den osunda tystnadskulturen uppkommer när missförhållanden, sexuella trakasserier och ekonomiska oegentligheter uppmärksammas. Tystnadskultur finns i alla samhällsklasser. Från förorten till maktens korridorer.

Var tredje akademiker upplever en tystnadskultur på sin arbetsplats enligt en undersökning av SACO. Varannan lärare är rädd för att straffas på sin arbetsplats om de riktar kritik mot arbetsplatsens icke fungerande strukturer och ohederliga förfaranden. Exempel är när elever inte får det stöd de behöver, mobbning som förekommer, barn som omhändertas utan grund, klienter som inte får adekvat stöd av socialtjänsten.

Det är viktigt att inte låta tystnadskulturen vara ett begrepp som enbart kopplas till kriminella kretsar, nätverk eller socioekonomiskt utsatta grupper. Det förekommer och påverkar enskilda och oskyldiga människor i hela samhället. Därför måste vi tala om tystnadskultur som ett problem som behöver åtgärdas. En tystnadskultur genererar ett arbete som inte är rättssäkert, opartiskt eller neutralt vilket innebär stora risker för dem som direkt påverkas av kontakt med arbetsplatser där tystnadskultur förekommer.

I en tystnadskultur avses ett normsystem där medarbetare inte berättar om missförhållanden och situationer som påverkar deras arbete. Där det finns kännedom om felaktigheter på arbetsplatsen som man inte vågar berättar om. Chefer eller andra personer med höga positioner på arbetsplatsen tystar medarbetare för att information inte ska spridas. Det är viktigare att det ska se bra ut och att skydda den egna personen och arbetsgivaren än att riskera att bli upptäckt.

Det finns också exempel på arbetsplatser där arbetsgrupper skapat sin egen tystnadskultur om vad som pågår på deras arbetsplatser. Det kan handla om hantering av arbetsuppgifter, att arbetsuppgifterna inte genomförs enligt gällande författningar. Handläggning dokumenteras inte korrekt eller inte alls.

Det har många gånger framkommit att högre tjänstemän missbrukat sina anställningar och att samtliga nära kollegor medvetet inte sagt ifrån med rädsla för repressalier. Anställda tystnar av rädsla och varken vågar eller vill uttala sig om situationer de bevittnar som en del av sitt arbete, om medvetna felaktigheter som begås eller andra situationer som inträffar. Rädslan för repressalier eller negativa referenser i sökandet av ett nytt arbete bringar fram känslan hos medarbetaren. Resultatet i praktiken innebär att tystnad går före moral om vad som är rätt och fel. Detta innebär en stor risk för att enskilda i samhället kan drabbas av konsekvenser.
Att berätta om oegentligheter kan bli förödande för enskilda medarbetare vilket skapar två alternativa lösningar – stanna i tystnad eller gå.

Tystnadskultur finns i flera former. Det finns medarbetare som missbrukar sin anställning för att få skjuts i karriären och som gör vad de kan för att tysta ner oegentligheter. Det kan finnas olika skäl till varför medarbetare missbrukar sin anställning, men oavsett anledning ligger det i sakens natur att medarbetare strävar efter att det inte ska upptäckas.

Att tysta ner människor kan ge allvarliga konsekvenser. Inte bara för den enskilda individen utan för hela det demokratiska samhället som ska utgå från öppenhet och transparens.

Läs mer

C-uppsatser
27 mar 2024

Vad tycker socialsekreterare om att samverka med polisen?

Elsa Dahlgren och Emilia Glanz från Lunds universitet belyser vikte...

Verktyg
27 mar 2024

Forskare följer nytt arbetssätt mellan polis och socialtjänst

"Man kommer behöva gå försiktigt fram", säger forskningsl...

Aktuellt
26 mar 2024

"Man tvingas tänka tanken att jag kanske måste lämna mina barn"

Ullakarin Nyberg har jobbat nära döden i flera decennier. I sin nya...

Läs även

Debatt
20 maj 2022

Slutord: ”Maria Kjellgren och jag har mycket gemensamt”

Sophie Ekman Wretlind svarar på repliken av Maria Kjellgren.

Replik
19 maj 2022

Replik: ”Dr Wretlind ger ett ensidigt perspektiv av elevhälsa”

Jobbet med att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga görs inte...

Debatt
9 maj 2022

Debatt: ”Barn är mer än potentiella brottsutövare”

Det räcker inte att diskutera hur rekrytering till kriminella gäng ...

Krönika
9 maj 2022

”Tystnadskultur tvingar duktiga medarbetare att bli passiva vittnen”

Gängexperten Maria Wallin menar att tystnadsnormer får omfattande k...

Debatt
26 apr 2022

Ett familjehems vardag – om att uppleva ett sammanbrott

Är det någon som undrar varför vi har brist på familjehem? Inte jag...

Debatt
8 apr 2022

Sophie Ekman Wretlind: ”Vi måste återinföra skolhälsovården”

Avskaffandet av skolhälsovården har fått ödesdigra ­konsekvenser fö...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.