Socialstyrelsens undersökning visar att användningen av evidensbaserade insatser är relativt låg.
- Cheferna visar ett ökat intresse av att ta del av forskning. Drygt fyra av fem chefer anger att man i verksamheten använder standardiserade bedömningsmetoder – en andel som har ökat över tid.
Socialstyrelsen har vart tredje år sedan 2007 undersökt intresset för EBP inom socialtjänsten. Undersökningen bygger på en elektronisk enkät som besvaras av ett slumpvist urval av verksamhetschefer. I den senaste undersökningen svarade 749 chefer med en svarsfrekvens på 74 procent.
Undersökningen utgör ett viktigt underlag för Socialstyrelsens och andra aktörers arbete med att stärka en kunskapsbaserad socialtjänst. Den fångar bland annat upp chefernas kännedom om och användning av myndighetens stöd för EBP, kunskapsstöd och bedömningsmetoder. Den senaste undersökningen, som finns att läsa i rapporten Evidensbaserad praktik i socialtjänsten 2019, visar på flera positiva förändringar. Andelen chefer som är påtagligt intresserade av EBP har ökat från 68 till 79 procent mellan 2007 och 2019. Cheferna visar ett ökat intresse av att ta del av forskning. Drygt fyra av fem chefer anger att man i verksamheten använder standardiserade bedömningsmetoder – en andel som har ökat över tid. Bedömningsmetoder syftar ofta till att fånga brukarens behov och situation, en viktig beslutsgrund för att välja rätt insats.
- Parallellt med att det bedrivs forskning om vilka insatser och metoder som ger bästa nytta för människor som behöver stöd från socialtjänsten, behöver kommunerna utveckla arbetssätt lokalt för att följa upp resultat av de insatser som ges.
Samtidigt anger endast en minoritet av cheferna att deras medarbetare har tillräckliga kunskaper för att söka och värdera forskning. Andelen chefer som uppger att de i någon omfattning använder insatser som de själva uppfattar som evidensbaserade är generellt sett oförändrad och relativt låg. Att arbeta efter metoder eller insatser som beskrivs som evidensbaserade, det vill säga där forskning har kunnat visa att det ger positiva effekter för en specifik målgrupp, är en del av att integrera bästa tillgängliga kunskap. Parallellt med att det bedrivs forskning om vilka insatser och metoder som ger bästa nytta för människor som behöver stöd från socialtjänsten, behöver kommunerna utveckla arbetssätt lokalt för att följa upp resultat av de insatser som ges. Här visar undersökningen att utvecklingen går mer långsamt och flertalet chefer uttryckte ett behov av stöd för uppföljning.
- Fortsatt fokus på att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst behövs både nationellt och regionalt – och ett strategiskt och operativt arbete behöver ske i varje kommun.
Socialstyrelsen arbetar brett för att stödja systematisk uppföljning, SU, som utgör en viktig del i EBP. Systematisk uppföljning kan bidra till att utveckla beprövad erfarenhet om metoders och insatsers resultat för brukarna. SU är ett särskilt prioriterat område i myndighetens långsiktiga samverkan med Sveriges kommuner och regioner och de Regionala samverkans- och stödstrukturerna inom ramen för Partnerskapet sedan 2018. Socialstyrelsen har också utvecklat verktyg för SU i nära samarbete med praktiken som syftar till att öka kompetensen. Fortsatt fokus på att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst behövs både nationellt och regionalt – och ett strategiskt och operativt arbete behöver ske i varje kommun.
Du Socionom:
Vad har du för uppfattning om evidensbaserad praktik? Varför är användningen av evidensbaserade insatser låg? Mejla ditt svar till lena@socionomen.se
