Staten måste säkra finansieringen av personliga ombud

Personligt ombud är en framgångsrik stödfunktion inom socialtjänsten som når ut till de allra mest utsatta i samhället. Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) med sina 13 medlemsorganisationer oroas nu tillsammans med YPOS av att den statliga finansieringen släpar efter och att antalet personliga ombud minskar ute i landet. Staten behöver höja anslaget så att personliga ombud kan fortsätta vara en samhällsekonomiskt lönsam stödfunktion som hjälper människor med långvarig psykisk ohälsa till ett bättre liv.

Personligt ombud (PO) riktar sig till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning, med eller utan beroendeproblematik. Det handlar om människor med stora och ofta långvariga behov av vård, stöd, rehabilitering och sysselsättning. Ofta är PO den enda verksamhet som når denna grupp. Att stärka den enskildes tilltro till sig själv och få bättre kontroll över den egna vardagen är vägledande för PO.

PO utför andra uppgifter än exempelvis god man, kontaktpersoner eller boendestödjare och kan därför inte ersättas av dem. PO arbetar på klientens uppdrag för att socialtjänst, hälso- och sjukvård och berörda myndigheter ska ta ansvar för sina respektive insatser och samordnar dem. PO bidrar till att det blir mer aktiverande och rehabiliterande insatser som terapi och sysselsättning och mindre passiviserande insatser som slutenvård, behandlingshem, försörjningsstöd. Verksamheten bidrar därmed till att personer med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom ges bättre möjligheter att leva ett bra liv utifrån sina förutsättningar samt att stärka deras rättigheter.

Medlemmar i NSPH:s organisationer har återkommande vittnat om det stöd och den hjälp som förmedlats via PO. Hjälpen har även inneburit en viktig avlastning för anhöriga som kunnat få vara just anhöriga, i stället för att behöva agera ombud för sina närstående.

Det är kommunerna som ansvarar för verksamheten, vilken inte är lagstadgad.

Tyvärr visar Socialstyrelsens senaste lägesrapport för 2020 att:

– antalet kommuner med personligt ombud minskat.

– antalet personliga ombud totalt i landet har minskat.

– det antal klienter som har fått hjälp av personligt ombud har minskat. Sammanlagt arbetade de personliga ombuden under 2020 med 9 477 klienter vilket är en minskning med 530 klienter jämfört med 2019.

–18 av 20 län har väntetider för att få hjälp av ett personligt ombud, i vissa fall uppåt fyra månader.

– cirka 20 procent av klienterna har barn i hushållet.

PO finansieras till en del av regeringen. Statsbidraget låg stilla under nästan tjugo år för att sedan höjas något under 2019. Under perioden 2020–2022 avsätts 130 miljoner kronor per år. Av kommunernas återrapportering för 2020 framgår att det finns en oro för vad som kommer att hända från 2023 om statsbidraget återigen minskar. Socialstyrelsen drar slutsatsen att ”det finns risk för att kommunerna inte har incitament för att utvidga verksamheten med personligt ombud på grund av att statsbidragets storlek fluktuerar kraftigt över tid.”. Fler PO skulle också ge en lägre ersättning per ombud, vilket i sig är ett hot mot en utökning.

Vi befarar att om inget görs för att höja ersättningen kan fler kommuner av ekonomiska skäl dra ner på verksamheten. Denna viktiga reform som når de verkligt utsatta måste säkerställas. Kortsiktiga så kallade besparingar är kontraproduktiva.

Vi föreslår:

Vi menar att pengar måste skjutas till på ett sätt som når de mest utsatta i vårt samhälle. Statsanslaget per ombud bör höjas med ca 30 procent och beloppet bör kopplas till relevant index för att skapa en långsiktigt hållbar finansiering, så att PO med rätt kompetens rekryteras och ges tillräckliga resurser för att arbeta med sitt viktiga uppdrag. Detta inte minst då en relativt stor andel av samhällsvinsterna PO genererar inte omedelbart tillfaller de kommunala huvudmännen.

Conny Allaskog
Ordförande Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH)

Gertrud Magnusson
Ordförande YPOS, Yrkesföreningen för personligt ombud Sverige

tillsammans med NSPH:s 13 medlemsorganisationer:

Anki Sandberg
Ordförande Attention

Annica Bergström
Vice Ordförande FMN

Barbro Hejdenberg Ronsten
Förbundsordförande Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH

Cassandra Lawrence
Ordförande SHEDO

Inger Blennow
Ordförande Sveriges Fontänhus Riksförbund

Inger Händestam
Förbundsordförande SPES

Helena Rönnberg
Ordförande Svenska OCD-förbundet

Lena Huss
Förbundsordförande, Ångestförbundet ÅSS

Lennart Halvardsson
Förbundsordförande RFHL riks

Margaretha Herthelius
Ordförande Schizofreniförbundet

Simone Gynnemo
Ordförande Riksförbundet Balans 

Sonny Wåhlstedt
Styrelseledamot Suicide Zero

Stefanie Nold
Verksamhetschef Frisk & Fri