Therese Jofjord

Socionomstudent, socialhögskolan, Lunds universitet, campus Helsingborg

15 dec 2020

Julia Storm

Socionomstudent, socialhögskolan, Lunds universitet, campus Helsingborg

15 dec 2020

Sara Hultqvist

Forskare och lärare vid socialhögskolan, Lunds universitet, campus Helsingborg

15 dec 2020

15 dec 2020

Debatt: Vi välkomnar en modern socialtjänstlag – men …

Landets socionomer måste tycka till om innehållet i förslaget till ny socialtjänstlag, skriver debattörerna.

Therese Jofjord

Socionomstudent, socialhögskolan, Lunds universitet, campus Helsingborg

15 dec 2020

Julia Storm

Socionomstudent, socialhögskolan, Lunds universitet, campus Helsingborg

15 dec 2020

Sara Hultqvist

Forskare och lärare vid socialhögskolan, Lunds universitet, campus Helsingborg

15 dec 2020

15 dec 2020

En kunskapsbaserad socialtjänst och ett nytt socialtjänstdataregister får inte utgå från en naiv övertro på vilken typ av kunskap som kan uppnås genom kvantifierad data.

I augusti presenterade Margareta Winberg, i egenskap av särskild utredare, ett förslag till ny socialtjänstlag. Ett bärande inslag i det över 1300 sidor långa slutbetänkandet är att det ska införas krav på att verksamhet inom socialtjänsten bedrivs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

För att ett sådant krav ska bli verkningsfullt måste vissa förutsättningar komma på plats. Utredaren föreslår att dagens officiella statistik ska utvidgas genom ett nytt socialtjänstdataregister. Förslaget innebär en utökad möjlighet för Socialstyrelsen att, med hjälp av den kommunala socialtjänsten, samla in personbunden statistik. Socialtjänsten har en central roll i välfärden och ska främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

- Värdeorden trygghet och solidaritet i socialtjänstlagens portalparagraf måste fyllas med innehåll för att fungera vägledande. Här har vi socialarbetare som yrkeskategori en central roll.

Med personnummerbaserad statistik skulle det bland annat bli möjligt att få svar på följande frågor: Hur vanligt är det att personer har flera insatser samtidigt? – Finns det fungerande ”insatskedjor”, i vilken utsträckning går personer från en insatsform vidare till en annan på ett systematiskt sätt, med ett uttalat syfte att exempelvis uppnå självförsörjning? rehabilitering?  Hur ser användandet av tjänster ut för kvinnor respektive män eller för äldre respektive yngre? Om orsak, resultat och behandlingsinnehåll registreras skulle det underlätta för forskningen att besvara vilken typ av insats som ger bäst resultat för olika grupper. Detta i sin tur skulle ge kommuner bättre förutsättningar att organisera socialtjänstlagen på ett ändamålsenligt vis, och socialarbetare större möjligheter att göra adekvata bedömningar i individärenden.

I allt väsentligt delar vi uppfattningen att det sociala arbetet skulle främjas av ett socialtjänstdataregister. Samtidigt står det sociala arbetets yrkesethos sig slätt om det frikopplas från komplexa diskussioner om ansvarsfördelning mellan individ och stat och mellan stat och frivilligorganisationer. Värdeorden trygghet och solidaritet i socialtjänstlagens portalparagraf måste fyllas med innehåll för att fungera vägledande. Här har vi socialarbetare som yrkeskategori en central roll. Dessutom är det viktigt att införandet av ett socialtjänstdataregister inte sker oreflekterat med hälso- och sjukvårdens register som förlaga. I arbetet med att upprätta ett socialtjänstdataregister måste företrädare för forskning och praktik i socialt arbete vara ledande aktörer.

- Visionen om att skapa en kunskapsbaserad socialtjänst och upprättandet av ett nytt socialtjänstdataregister får inte utgå från en naiv övertro på vilken typ som kunskap som kan uppnås genom kvantifierad data.

En nyligen framlagd doktorsavhandling (Hjärpe 2019) visar hur dagens socialtjänst hyser en mätkultur som gör att det som inte kan mätas hamnar i skymundan. Socialarbetare blir i en sådan kultur alltmer upptagna av hur de egna arbetsinsatserna syns utåt; det blir lika viktigt att dokumentation genomförs och att statistiken stämmer som att klientmöten genomförs och blir meningsfulla. En oundviklig uppmärksamhetsförskjutning och administrativ tillväxt kan kopplas till utgångspunkten att ”bara det som räknas räknas”. Visionen om att skapa en kunskapsbaserad socialtjänst och upprättandet av ett nytt socialtjänstdataregister får inte utgå från en naiv övertro på vilken typ som kunskap som kan uppnås genom kvantifierad data.

Exemplet ovan är bara ett i raden av föreslagna förändringar som vi anser kommer ändra förutsättningarna för det sociala arbetets praktik. Vi välkomnar en moderniserad socialtjänstlag. Det var ett tag sedan senast. Den nuvarande har fungerat som rättslig bas för det kommunala sociala arbetet i 40 år. Fram till den första februari hoppas vi nu de interna diskussionerna om framtidens socialtjänst går varma runt om på landets socialförvaltningar. Vi hoppas så många som möjligt tar tillfället i akt att läsa och begrunda vad förslagen skulle komma att innebära för arbetet på den egna arbetsplatsen. Det kommunala sociala arbetet styrs av en rad faktorer, men i en rättsstat är Socialtjänstlagen en viktig grund. Nu gjuts denna grund om. I detta arbete måste vi socionomer vara med och framföra våra åsikter i frågor som berör vårt yrkesfält.

Referenser

Hjärpe, Teres (2020) Mätning och motstånd: sifferstyrning i socialtjänstens vardag, Samhällsvetenskapliga institutionen, Socialhögskolan, Lunds universitet

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Tema
28 nov 2022

Bostads först – men bara för några få: ”Vi är sämst i klassen”

Trots att programmet funnits i Sverige i 12 år och forskning pekar ...

C-uppsatser
25 nov 2022

Hurra för Tova och Maya – vinnare av Socionomens C-uppsatstävling 2022

Tova Gustafsson och Maya Skogsrund från Uppsala universitet har vun...

Läs även

Debatt
20 maj 2022

Slutord: ”Maria Kjellgren och jag har mycket gemensamt”

Sophie Ekman Wretlind svarar på repliken av Maria Kjellgren.

Replik
19 maj 2022

Replik: ”Dr Wretlind ger ett ensidigt perspektiv av elevhälsa”

Jobbet med att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga görs inte...

Debatt
9 maj 2022

Debatt: ”Barn är mer än potentiella brottsutövare”

Det räcker inte att diskutera hur rekrytering till kriminella gäng ...

Krönika
9 maj 2022

”Tystnadskultur tvingar duktiga medarbetare att bli passiva vittnen”

Gängexperten Maria Wallin menar att tystnadsnormer får omfattande k...

Debatt
26 apr 2022

Ett familjehems vardag – om att uppleva ett sammanbrott

Är det någon som undrar varför vi har brist på familjehem? Inte jag...

Debatt
8 apr 2022

Sophie Ekman Wretlind: ”Vi måste återinföra skolhälsovården”

Avskaffandet av skolhälsovården har fått ödesdigra ­konsekvenser fö...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.