Jenny Rehnman

Avdelningschef, Socialstyrelsen

23 dec, 2020

Johanna Kumlin

Enhetschef, Socialstyrelsen

23 dec, 2020

23 dec, 2020

Debatt: Ökat intresse för evidensbaserad praktik – men utmaningar finns

Socialstyrelsens undersökning visar att användningen av evidensbaserade insatser är relativt låg.

Jenny Rehnman

Avdelningschef, Socialstyrelsen

23 dec, 2020

Johanna Kumlin

Enhetschef, Socialstyrelsen

23 dec, 2020

23 dec, 2020

De som behöver samhällets insatser ska erbjudas stöd som bygger på bästa tillgängliga kunskap. En undersökning som Socialstyrelsen har gjort bland chefer inom socialtjänsten visar att det finns ett ökat intresse för evidensbaserad praktik, men samtidigt är användningen av evidensbaserade insatser relativt låg.

Socialstyrelsen har sedan lång tid tillbaka utvecklat stöd för implementering av evidensbaserad praktik, EBP, i socialtjänsten. EBP är både ett förhållningssätt till kunskap och en arbetsprocess som inbegriper en sammanvägning av flera kunskapskällor – bästa tillgängliga kunskap, personens erfarenheter och önskemål, personens situation och kontextuella omständigheter samt den professionella expertisen – vilket behövs för att en person ska erbjudas bästa möjliga stöd.

- Cheferna visar ett ökat intresse av att ta del av forskning. Drygt fyra av fem chefer anger att man i verksamheten använder standardiserade bedömningsmetoder – en andel som har ökat över tid.

Socialstyrelsen har vart tredje år sedan 2007 undersökt intresset för EBP inom socialtjänsten. Undersökningen bygger på en elektronisk enkät som besvaras av ett slumpvist urval av verksamhetschefer. I den senaste undersökningen svarade 749 chefer med en svarsfrekvens på 74 procent.

Undersökningen utgör ett viktigt underlag för Socialstyrelsens och andra aktörers arbete med att stärka en kunskapsbaserad socialtjänst. Den fångar bland annat upp chefernas kännedom om och användning av myndighetens stöd för EBP, kunskapsstöd och bedömningsmetoder. Den senaste undersökningen, som finns att läsa i rapporten Evidensbaserad praktik i socialtjänsten 2019, visar på flera positiva förändringar. Andelen chefer som är påtagligt intresserade av EBP har ökat från 68 till 79 procent mellan 2007 och 2019. Cheferna visar ett ökat intresse av att ta del av forskning. Drygt fyra av fem chefer anger att man i verksamheten använder standardiserade bedömningsmetoder – en andel som har ökat över tid. Bedömningsmetoder syftar ofta till att fånga brukarens behov och situation, en viktig beslutsgrund för att välja rätt insats.

- Parallellt med att det bedrivs forskning om vilka insatser och metoder som ger bästa nytta för människor som behöver stöd från socialtjänsten, behöver kommunerna utveckla arbetssätt lokalt för att följa upp resultat av de insatser som ges.

Samtidigt anger endast en minoritet av cheferna att deras medarbetare har tillräckliga kunskaper för att söka och värdera forskning. Andelen chefer som uppger att de i någon omfattning använder insatser som de själva uppfattar som evidensbaserade är generellt sett oförändrad och relativt låg. Att arbeta efter metoder eller insatser som beskrivs som evidensbaserade, det vill säga där forskning har kunnat visa att det ger positiva effekter för en specifik målgrupp, är en del av att integrera bästa tillgängliga kunskap. Parallellt med att det bedrivs forskning om vilka insatser och metoder som ger bästa nytta för människor som behöver stöd från socialtjänsten, behöver kommunerna utveckla arbetssätt lokalt för att följa upp resultat av de insatser som ges. Här visar undersökningen att utvecklingen går mer långsamt och flertalet chefer uttryckte ett behov av stöd för uppföljning.

- Fortsatt fokus på att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst behövs både nationellt och regionalt – och ett strategiskt och operativt arbete behöver ske i varje kommun.

Socialstyrelsen arbetar brett för att stödja systematisk uppföljning, SU, som utgör en viktig del i EBP. Systematisk uppföljning kan bidra till att utveckla beprövad erfarenhet om metoders och insatsers resultat för brukarna. SU är ett särskilt prioriterat område i myndighetens långsiktiga samverkan med Sveriges kommuner och regioner och de Regionala samverkans- och stödstrukturerna inom ramen för Partnerskapet sedan 2018. Socialstyrelsen har också utvecklat verktyg för SU i nära samarbete med praktiken som syftar till att öka kompetensen. Fortsatt fokus på att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst behövs både nationellt och regionalt – och ett strategiskt och operativt arbete behöver ske i varje kommun.

 

Du Socionom:

Vad har du för uppfattning om evidensbaserad praktik? Varför är användningen av evidensbaserade insatser låg? Mejla ditt svar till lena@socionomen.se

Läs även

Debatt
15 dec, 2020

Debatt: Vi välkomnar en modern socialtjänstlag – men …

Landets socionomer måste tycka till om innehållet i förslaget till ny socialtjänstlag, skriver debattörerna.

Debatt
14 dec, 2020

Slutreplik: Svårt att förstå hur IVO har resonerat

Är det inte viktigt i ett sådant här exceptionellt fall att framför allt se till att göra en tillräckligt djupgående granskning? skriver författarna i ett svar på IVOs replik.

Debatt
14 dec, 2020

Replik: Vi bedömde att vi hade bra beslutsunderlag

I det aktuella ärendet bedömde vi att det var mest ändamålsenligt att inte intervjua handläggare, skriver IVO.

Debatt
14 dec, 2020

Debatt: Vad kan man lära av IVOs granskning?

Om man vill komma närmare svaren på frågor i fallet Esmeralda, behövs fördjupad undersökning, skriver debattörerna.

Debatt
11 nov, 2020

Replik: Socialtjänsten har inte kunskap att bedriva rättssäkra utre...

Replik på Alf Ronnbys debattartikel ”Lilla hjärtat – IVO skjuter på fel myndighet”.

Debatt
11 nov, 2020

Debatt: Lilla hjärtat – IVO skjuter på fel myndighet

Alf Ronnby: Kritiken av systemfelet bör i första hand riktas mot kammarrätten. Socialtjänsten har gjort vad den kunnat.