– En stor utmaning med ungdomsövervakning har varit boendesituationen för vissa av de dömda ungdomarna. Här har det varit uppenbart att frivården och socialtjänsten har olika syn på vad ett lämpligt boende är. Annars är socialtjänsten en viktig partner som är med ända från verkställighetsplaneringen med ungdomen, säger Maria Svantesson. Hon är i grunden socionom och arbetar nationellt med operativ samordning för ungdomsövervakning och är den som håller ihop stödet för ungdomskoordinatörerna på frivårdskontoret.
Ungdomsövervakning är ett slags ”fängelse light” och kom till för att fylla glappet mellan ungdomsvård och sluten ungdomsvård. De som döms till ungdomsvård är oftast mellan 15 och 18 år och har i regel begått ett grovt brott. Påföljden Ungdomsövervakning innebär att ungdomen döms till en ingripande påföljd i öppenvårdsform och får bära fotboja i hemmet med helghusarrest.
Frivården bestämmer tillsammans med en av kommunen utsedd socialsekreterare var klienten ska bo, göra och befinna sig medan straffet pågår. Men det är Kriminalvården som är ansvarig myndighet.
Enligt den nya lagen är socialnämnden i landets kommuner skyldig att utse en ansvarig handläggare till den som döms ungdomsövervakning. Maria Svantesson berättar det initialt fanns vissa farhågor om alla kommuner skulle greja det, men det blev inga problem och det har hittills funnits en ansvarig handläggare från socialtjänsten i alla ärenden.
– Farhågorna infriades inte. Lagen är pedagogisk, kort och enkel att ta till sig och det har löst sig i alla ärenden, säger Maria Svantesson.
Sedan 1 januari 2021 har 67 personer dömts till ungdomsövervakning, flera av dem har överklagats, vilket är vanligt när en lag är ny. Av dem är sex helt genomförda medan 33 verkställigheter är pågående. Inför att lagen kom till trodde man att uppskattningsvis 250 ungdomar skulle vara aktuella för den nya påföljden. Maria Svantesson antar att det är helt i sin ordning och att det förmodligen tar lite tid innan en ny lag blir välkänd och använd.
Hur går det då till när en ungdom döms till ungdomsövervakning?
– Domen går till frivården och socialtjänsten som kan vänta tre veckor innan domen fått laga kraft. Därefter inleds en verkställighetsplanering på fyra veckor som ska ta hänsyn till riskfaktorer, skyddsfaktorer, den dömdes sociala situation, eventuella missbruksproblem och personliga förhållanden. Verkställighetsplaneringen sker i samråd med den dömde, socialtjänsten med vårdnadshavare när det är möjligt och eventuellt andra myndigheter som den dömde har kontakt med. En koordinator från Frivården ansvarar för verkställighetsplanen. I samband med att planen beslutas bojar vi på klienten, berättar Maria Svantesson.
En tredjedel av de som dömts till ungdomsövervakning har begått grovt rån. Grov misshandel och grov våldtäkt kommer på andra och tredje plats. Minst två gånger i veckan måste den dömda ungdomen träffa en särskild koordinator inom frivården för att få lämplig behandling, oftast någon form av KBT. Har ungdomen missbruksproblem är det oftast kommunerna som står för behandlingen. Drogtest är obligatoriskt för alla.
Vad har varit den största utmaningen med ungdomsövervakning?
– I de fall då ungdomen har en pågående LVU har det varit enkelt att samverka med socialtjänsten. Då har redan socialsekreteraren ett ärende på gång. Samtidigt kan det vara lite konstigt för ungdomen att bära fotboja på en institution – det blir lite hängslen och livrem, säger Maria och fortsätter:
– Men vi har ett handfull ärenden där boendesituationen varit destruktiv för klienten. I några fall har det varit konfliktfyllda hem med bråk och slagsmål, där man haft som strategi att gå hemifrån. Det går ju inte när det är obligatoriskt med fotboja och hemarrest. I ett fall hade vi en 18-åring som bodde hemma där föräldern var missbrukare och det såg ut som en knarkarkvart där socialtjänsten inte kunde göra något för att personen var myndig. Här gjorde både polis och kriminalvården en orosanmälan och efter några veckor var det löst.
– Det finns även flera exempel på trångboddhet. En klient med flera syskon, fick sova på en madrass på ett smutsigt golv. I de fallen är det uppenbart att socialtjänsten och frivården har olika syn på vad ett lämpligt boende är.
FAKTA: Tre obligatoriska föreskrifter i en verkställighetsplan vid ungdomsövervakning
- En skyldighet att regelbundet (som huvudregel två gånger i veckan) träffa en särskild koordinator inom frivården.
- Förbud mot att använda alkohol, narkotika och vissa andra hälsofarliga medel.
- Förbud att lämna bostaden på helgkvällar och helgnätter, så kallad helghemarrest. Istället för hemhelgarrest kan det bli andra begränsningar i hur den unge får röra sig i samhället, till exempel en skyldighet att vara på en viss plats eller ett förbud att vara på en viss plats. Förbudet övervakas normalt med fotboja.
Verkställighetsplanen kan även innehålla föreskrifter om bland annat boende, skolgång, fritid och vård, i syfte att förebygga återfall i brott eller annan negativ utveckling hos den dömde.
