För att lösa kompetensbehovet bland socionomer behöver en ny yrkesexamen på avancerad nivå införas. Det är huvudförslaget när skuggutredningen nu presenterat sin rapport om socionomutbildningen.
Faktaruta: Skuggutredningens förslag
- Inför specialistutbildningar med yrkesexamen på avancerad nivå med minst 60 högskolepoäng.
- Inför en sammanhållen struktur för socionomers vidareutbildningar.
- En nationell målsättning att hälften av alla yrkesverksamma socionomer ska ha genomgått en specialistutbildning till år 2040.
- Utöver genomförd socionomutbildning ska man ha minst ett års yrkeserfarenhet för att uppnå behörighet till en specialistutbildning.
- Initiera en utbildningsreform på avancerad nivå för socionomer som underbygger och stärker den kompetens- och bemanningssatsning som ska genomföras 2024–2028.
- Inrätta ett nationellt socialt kompetensråd för planering och samordning av det sociala arbetets kompetensförsörjning.
- Partnerskapet för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård kartlägger och stödjer inrättandet av specialistutbildningar för socionomer i samverkan med lärosätena.
- Förbundet Sveriges socionomutbildningar (FSSOC) inrättar ett utskott för samordning av lärosätenas specialistutbildningar för socionomer.
För att vända utvecklingen föreslår skuggutredningen en översyn av kompetenstrappor och karriärtjänster inom socialtjänsten. Med andra ord, man behöver säkerställa att kunskapen som vidareutbildningen erbjuder går i linje med de kompetenskrav som arbetsgivarna har på sina anställda.
– Det har liksom inte funnits några incitament överhuvudtaget för yrkesverksamma socionomer att vidareutbilda sig. Det här är ett sätt att skapa det, säger Tapio Salonen.
– Det man definierar när det gäller olika typer av kvalifikationer i arbetsuppgifter måste också hänga logiskt samman med vilken typ av utbildning man har.
LÄS OCKSÅ >>> Hela socionomutbildningen ska ses över
Det är alltså tal om en stor organisatorisk omgörning på flera nivåer. Tapio Salonen säger själv att det är den största förändringen av socionomers utbildningar sedan 1977, då socialhögskolorna genom högskolereformen flyttades över till universiteteten. Men för att skuggutredningens förslag ska bli genomförbara krävs inte bara en bred enighet mellan akademi och fack – man måste också få arbetsgivarsidan med sig. Frågan är: Hur ser utsikterna ut för det?
– Jag tänker att två saker är viktiga, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, som också deltagit i arbetet med skuggutredningen.
– Dels är det att man från arbetsgivarhåll faktiskt ser att det finns ett behov av att stärka kompetensnivån hos yrkesgrupperna. Om det bara är akademin och vi som representerar arbetstagarna som ser det, ja då kommer vi inte ha ett case.
– Den andra biten rör ju själva genomförandet. Det går skuggutredningen inte djupare in på. Man pekar däremot på exempel, främst på hur det funkar inom hälso- och sjukvården och vidareutbildningen för sjuksköterskor. Där kan många till exempel studera genom stöd från arbetsgivaren.
LÄS OCKSÅ >>> Krönika: ”Vem är socionomutbildningen gjord för?”
Sett till de senaste årens utveckling tror Fredrik Hjulström att arbetsgivarna ändå ser behovet av en kursändring.
– Jag tycker att det har hänt väldigt mycket de senaste 10–15 åren i hur arbetsgivarsidan ser på kompetensfrågan. Man har börjat förstå att det i dagsläget inte riktigt fungerar. Man kan ta introduktionen som exempel.
Han nämner Yrkesresan som ett svar på det, ett koncept som används i flera kommuner där nya medarbetare inom socialtjänsten erbjuds strukturerade introduktioner och möjlighet till kompetensutveckling.
– Man har sett att många som kommer till socialtjänsten direkt efter examen lämnar yrket relativt snabbt. Man är inte helt rustad för jobbet. Det handlar inte bara om bristande introduktion, det handlar också om att man behöver mer kunskap, säger han.
Den statliga utredningen av socionomutbildningen utvidgades i våras till att se över om examensmålen för utbildningen behöver ändras.
Utredningen ska slutredovisas den 20 december i år, men utredningstiden kan komma att förlängas.
Regeringens särskilde utredare Michael Tärnfalk har i nuläget avböjt att kommentera skuggutredningen.