Skolkuratorer vill arbeta främjande och förebyggande men ges inte förutsättningar. Brister i det systematiska kvalitetsarbetet är en av orsakerna, visar ny enkätundersökning.
Hinner kuratorer samverka med lärare i det förebyggande arbetet, ger rektorer rätt förutsättningar för att skolkuratorerna ska kunna göra sitt jobb och är elevhälsan integrerad i skolans utvecklingsarbete?
Förra året skickade lokalföreningen Akademikerförbundet SSR ut en enkät med 30 frågor till alla kuratorer i Stockholm. Syftet var att mäta hur det står till med de organisatoriska förutsättningarna i EHT (Elevhälsoteamet) för stadens skolkuratorer. Resultatet var nedslående men inte överraskande, enligt Anna Holmström och Anders Öberg, fackliga representanter på utbildningsförvaltningen i Stockholm och aktiva skolkuratorer.
Anna Holmström och Anders Öberg. Teamsbild
– Om vi utgår från att siffrorna stämmer finns stora brister i hur man ska lägga upp arbetet. Cirka 45 procent har uppgett att området fungerade i låg grad eller inte alls, medan cirka 35 procent svarade att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar till viss del, säger Anna Holmström som menar att arbetet blir slumpmässigt när det systematiska kvalitetsarbetet inte fungerar och att arbetet blir omöjligt att utvärdera och följa upp. Två av lönekriterierna är dessutom direkt kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet.
En av orsakerna till att det systematiska arbetet inom EHT brister kan vara att många rektorer, enligt uppdraget, ska prioritera det pedagogiska arbetet på skolan och att det systematiska kvalitetsarbetet ofta är snävt inriktat på kunskapsresultat. Därför involveras elevhälsan sällan i skolutvecklingsarbetet.
– Jag har sett platsannonser där man inte ens skrivit ut att rektorn även ska leda elevhälsan. Om då inte rektorn har kunskap blir det svårt att driva det systematiska arbetet inom elevhälsan framåt, säger Anders Öberg.
Men det finns saker som kan underlätta arbetet. Bland annat bör elevhälsa och elevhälsoarbete lyftas tydligare i rektorernas uppdrag. Man kan även på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt se till att alla skolor får möjlighet att gå Specialpedagogiska myndighetens (SPSM) kurs: Att höja skolans elevhälsokompetens, säger Anna Holmström och Anders Öberg.
Fotnot: Enkäten skickades ut till 187 skolkuratorer och av dem svarade 82 kuratorer. Majoriteten är kuratorer i grundskolan.
LÄS OCKSÅ >> Skolkurator – ett (o)möjligt uppdrag
Slutsatser Akademikerförbundet SSR:s enkät
- Elevhälsan arbetar inte främst främjande och förebyggande.
- Elevhälsan är sällan en del i skolans systematiska kvalitetsarbete.
- Skolan saknar ofta tydlig struktur för samverkan mellan elevhälsa och lärare.
Förslag till åtgärder från Akademikerförbundet SSR:s lokalförening Stockholm
- Stockholms stad kan, som ett enkelt och kostnadseffektivt sätt att kvalitetssäkra stadens skolor, ta beslut om att alla skolor inom en tidsram på 2 år påbörjar SPSM´s kurs: Att höja skolans elevhälsokompetens
- Kan Stockholms stad införa en dokumentationsplattform för elevhälsans systematiska främjande och förebyggande arbete som ett sätt att förenkla förståelse, genomförande i alla steg samt underlätta uppföljningen mot huvudman.
- Kan Stockholms stad göra ett tillägg till lönekriterierna som tydliggör hur utvecklad organisationen är avseende systematiskt kvalitetsarbete kopplat till skolans främjande och förebyggande arbetet.
