Vid stora kriser och katastrofer är det vanligt att antalet självmord går ned. En färsk internationell studie, publicerad i tidskriften Lancet Psychiatry, visar att coronapandemin verkar ha haft samma effekt på både nationella – och internationella självmordstal.
21 hög- och medelinkomstländer ingick i studien som visar att självmordstalen i flera fall var oförändrade. I vissa områden hade antalet självmord även minskat. Sverige var inte med i studien, men Socialstyrelsens preliminära statistik över dödsorsaker för 2020 bekräftar att antalet självmord inte ökade de sex första månaderna år 2020.
Karin Schultz, generalsekreterare på Mind är inte förvånad. Erfarenheter från andra kriser visar att vi ofta jämför oss med andra och att ensamheten inte upplevs lika stark vid en kris där hela samhället är drabbat
– Vi jämför oss ofta med andra människor och när vi ser att andra inte kan resa och också sitter isolerade och ensamma, känns inte den egna ensamheten lika stark.
Samtidigt har antalet samtal till Minds stödlinjer ökat med 123 procent under pandemin.
De redan mest utsatta i samhället har drabbats hårdast till följd av pandemin och dess effekter som arbetslöshet och sjukdom. Våld i nära relationer har ökat och fler barn har farit illa. Men de förändrade livsvillkoren med social distansering har drabbat alla och det är den främsta förklaringen till den ångest och den kraftiga ökningen av alla samtal till Minds stödlinjer, enligt ett pressmeddelande den 15 april. De vanligaste samtalsämnena har varit ofrivillig ensamhet och självmordstankar.
Professor Ellenor Mittendorfer Rutz, på Karolinska Institutet är en av forskarna bakom den internationella studien. Hon säger att man inte studerat orsakerna bakom de sjunkande suicidtalen, men tror att samhällets stödåtgärder kan ha bidragit. Många länder har infört ytterligare stöd för psykisk ohälsa och stärkt de ekonomiska säkerhetsnäten under pandemin och i en intervju med ekot säger hon att det efter pandemin gäller att vara vaksam på personer som redan är socialt utsatta, lever ensamma och/eller har psykiska besvär.
Den bilden bekräftar även Karin Schultz på Mind.
– Det gäller att säkerställa att de här personerna får det stöd och den vård de behöver och att vi alla bidrar till att minska isoleringen framöver, och att människor i alla åldrar kan försörja sig, både under och efter coronapandemin.
Här kan ni ta del studien i tidskriften Lancet Psychiatry i sin helhet.
