Den nya generella sekretessbrytande bestämmelsen ska träda i kraft den 1 december i år och innebär att samtliga statliga myndigheter, kommuner och regioner får dela information för att förhindra, förebygga och utreda brott.
Socialtjänstens sekretess upphävs därmed mellan myndigheter. Hälso- och sjukvårdslagen berörs inte av ändringarna i lagen, där kvarstår sekretessen, meddelar regeringen.
Information ska kunna lämnas på eget initiativ eller på begäran av andra myndigheter. Nytt är också att det inte bara är exempelvis skola och socialtjänst som ska kunna lämna information till polisen, utan information ska även lämnas av polis till andra myndigheter utan primärt brottsbekämpande uppdrag.
Inför varje gång information ska delas måste dock en intresseavvägning göras. Om behovet av att behålla sekretessen överväger så ska informationen inte delas. Men huvudregeln är att uppgifter får lämnas ut.
Bakgrunden är bland annat den organiserade brottsligheten, sade justitieminister Gunnar Strömmer på en pressträff på fredagen.
– Dagens regelverk förhindrar och försvårar arbetet att stoppa till exempel rekrytering av unga till kriminella nätverk.
Justitieministern konstaterade också att ändringen är efterfrågad.
– Om det är någonting som har efterfrågats väldigt samstämmigt runtom i landet så det, att kan vi inte få möjlighet för skola, socialtjänst och polis att sitta ner och dela information på ett helt annat sätt än i dag.
Akademikerförbundet SSR är däremot kritiska till ändringen och menar att det är fel väg att gå.
– Det här riskerar att många människor som är i behov av socialtjänstens hjälp kommer att undvika att ta den kontakten. Det är den största risken, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på förbundet.
– Kan man inte lita på att de uppgifter man lämnar stannar hos socialtjänsten kommer man inte lämna känsliga uppgifter.
Som exempel nämner han personer som utsätts för hedersrelaterade brott och våld i nära relation, där utsatta personer ofta är rädda för att det ska komma fram att de söker hjälp.
– De kommer att undvika att söka kontakt. De får betala för det här.
Det finns andra förslag som syftar till utökat samarbete mellan myndigheterna som Akademikerförbundet SSR står bakom.
– Vi är inte motståndare till att man får möjlighet att kommunicera mer med varandra när det finns behov. Men det här är något helt annat.
Att skapa tillit för socialtjänsten har varit en stor utmaning och förhoppningen är att nya socialtjänstlagen ska möjliggöra fler kontakter och ökad tillit. Men ändringen i sekretesslagstiftningen går på tvärs mot detta, menar Fredrik Hjulström.
– Det är klart att det gör. Och ska man lägga ihop det här med förslagen om fotboja i förebyggande syfte och att kunna ge föräldrar ekonomiska sanktioner, ja då kommer det blir svårt med sjösättningen av nya socialtjänstlagen.
