Socialdataregistret har lagts fram som en viktig del i implementeringen av den nya socialtjänstlagen. Registret ska bidra till en ökad kunskap för att utveckla och förbättra socialtjänsten och verksamheten enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
– Den här utvecklingen av den nationella statistiken gör det möjligt att kunna analysera och utvärdera insatserna som ges, och bidrar till att utveckla verksamheterna, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Den nya lagen innebär att Socialstyrelsen får behandla personuppgifter i ett socialdataregister om det är nödvändigt för att ta fram statistik, ta fram underlag för uppföljning och utvärdering, utföra epidemiologiska studier eller bedriva forskning.
Med den nya lagen blir verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen och LSS, både i kommunal och privat regi, skyldiga att lämna de uppgifter som behövs i ett socialdataregister till Socialstyrelsen.
Från socialtjänsten har det funnits en farhåga att skyldigheten att lämna uppgifter till socialdataregistret ska bidra till ökad administration.
– Det behöver vi vara uppmärksamma på men tanke är att möjligheten att ge insatser utan individuell behovsprövning ska frigöra tid för socialtjänsten, säger Camilla Waltersson Grönvall och fortsätter:
– Det är inte en klok ordning vi har just nu, att vi inte kan följa upp de insatser som ges på ett tillräckligt bra sätt. Många tror nog redan att den möjligheten redan finns, men det är otroligt viktigt att det här kommer på plats, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Uppgifterna i socialdataregistret kommer få hanteras av Socialstyrelsen och forskare vid universitet och högskolor kan ansöka om att få ta del av uppgifterna i registret.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelserna om uppgiftsskyldighet föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.
