Jenny Palmqvist

Redaktör

29 dec 2021

29 dec 2021

FORSKNING

Psykisk ohälsa och digitala medier – så ser sambanden ut

Barn med adhd löper större risk att utveckla problematiskt spelande enligt ny forskningsöversikt. Foto: Getty Image

Det finns ett litet negativt samband och flickor är särskilt sårbara. Mental tallriksmodell kan skydda.

Jenny Palmqvist

Redaktör

29 dec 2021

29 dec 2021

Flickor med exempelvis ätstörningsproblematik kan få försämrat mående av sociala medier. För lite sömn, motion och social umgänge i relation till användning av digitala medier kan också leda till psykisk ohälsa bland barn och unga. Även adhd kan kan leda till en större risk att utveckla problematiskt användande av digitala medier, medan barn med autism ofta spelar mer dataspel och använder sociala medier mer passivt. I övrigt finns det få kliniska studier som styrker att barn med NPF-diagnoser skulle ha lättare att utveckla problematiskt spelande på nätet.

Där är några av slutsatserna i Statens Medieråds aktuella forskningsöversikt ”Digitala medier och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar: En forskningsöversikt” författad av Sissela (Bergman) Nutley och Lisa Thorell vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, avdelningen för psykologi på Karolinska institutet.

Forskningsöversikten har tagits fram av som underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Regeringsuppdraget leds av Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Syftet är att skydda barn mot skadlig mediepåverkan med en ny strategi.

Digitala medier är numera integrerat i de flesta ungdomars vardag och vid den senaste undersökningen från Statens medieråd år 2019 svarade mer än hälften av ungdomar mellan 13-18 år  att de ägnar mer än tre timmar per dag åt sina mobiltelefoner. Majoriteten av ungdomarna ansåg även att de använder digitala medier på bekostnad av hälsofrämjande vanor som sömn, motion och skolarbete.

I forskningsöversikten har rapportförfattarna jobbat utifrån följande frågeställningar:

– Finns ett samband mellan användande av sociala medier och psykisk ohälsa och finns det särskilda faktorer som medför en ökad sårbarhet för en sådan effekt med fokus på kön, ålder, HBTQ, utsatthet för mobbning och ätstörningsproblematik?

– Finns särskilda samband mellan användande av digitala medier (med fokus på både digitalt spelande och sociala medier) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

1000 forskningsstudier ligger till grund för rapporten och resultaten visar att det finns vissa samband mellan psykisk ohälsa och digitala medier, men att framför allt tiden är en viktig faktor. Hur mycket tid som unga ägnar åt digitala medier kan alltså förklara en del av ett försämrat psykiskt mående. Man har även tittat på mekanismer som biologiska, psykologiska och sociala sårbarhetsfaktorer som direkt eller indirekt kan leda till psykisk ohälsa. För lite sömn, motion och social umgänge är exempel på indirekta effekter medan blått ljus, det digitala innehållet och exempelvis notiser i telefonen räknas som direkta effekter.

Det finns även en tydlig koppling mellan hur man använder och förhåller sig till sina sociala medier där ett problematiskt användande av sociala medier är tydligare kopplat till utvecklingen av fler symtom på depression. Exempelvis har man sett ett samband mellan flickor med redan existerande ätstörningar och ökad psykisk ohälsa vid ökad medieanvändning.

Överläkare och docent Lotta Borg Skoglund fanns med i den panel som Statens medieråd bjudit in i samband med att rapporten presenterades. Hon tycker bilden som presenterades överensstämmer med hennes egna iakttagelser och menar att man måste se varje barn som en ryggsäck med individuella förutsättningar och sårbarhet.

– Det är många olika komplexa faktorer som samverkar, men man måste tidigt uppmärksamma hur barnen hanterar digitala medier och som förälder engagera sig i barnens medieanvändande.

LÄS OCKSÅ >> Så märker du när någon är dataspelsberoende

Föräldraengagemanget är viktigt och utöver att fråga barnen vad de exempelvis gjort i skolan, bör man fråga hur de haft det på nätet.

– Vi måste se det som olika miljöer som de unga rör sig i. I både digitala miljöer och fysiska miljöer finns det destruktiva miljöer.

Rapportförfattarna presenterade även en mental tallriksmodell som stöd för att hitta balans i barn och ungas nätanvändande.

Balans är viktigt för vårt välbefinnande. Med hjälp av den digitala tallriksmodellen kan föräldrar och andra vuxna få en överskådlig bild över hur barn och ungas tid bör fördelas. Grafik: Ulrika Sandh / A4

När det kommer till nätanvändning och NPF-problematik måste både barn och föräldrar få tillgång till bra förklaringsmodeller som de kan förhålla sig till. Många med NPF-diagnos lever under svåra förhållanden och kanske inte har så mycket kompisar. Här gäller det att stötta föräldrar så de känner att de får stöd att utveckla alternativ för barnen.

Det samma när det gäller adhd, där forskningsresultat påvisat att många föräldrar till barn med adhd initialt är mer positivt inställt till digitala medier. Men att det senare visat att de positiva grejerna inte blev så bra.

Generellt tycker många vuxna att det är barnens beteende som är problemet, men många gånger är barnen bättre på att följa regler på nätet än föräldrarna. Här måste vuxna ta ett större ansvar som digitala förebilder.

 

FAKTA Digitala medier och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar: En forskningsöversikt

Rapporten presenterades av Sissela Nutley och Lisa Thorell under under ett  webbinarium den 17 december. Medverkande gjorde även:

  • Sissela Nutley, med. dr., Karolinska Institutet
  • Lisa Thorell, docent i psykologi, Karolinska Institutet
  • Michael Westerlund, fil.dr., vid IMS/Stockholms universitet och NASP/Karolinska Institutet
  • Lotta Borg Skoglund, överläkare och docent i psykiatri, Uppsala universitet
  • Hanna Hartleb, socionom, leg. Barn- och ungdomspsykoterapeut, Statens medieråd

Här kan ni ta del av hela rapporten

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Debatt
31 jan 2023

Debatt: Stoppa barns tvångsumgänge nu och rädda liv

Barn är de enda brottsoffer i Sverige som av domstol tvingas att fo...

Verktyg
30 jan 2023

Socialstyrelsen: Medling vid brott skulle behöva ses över

Medlare runt om i landet är kritiska till att medling vid brott anv...

Läs även

Aktuellt
20 jan 2023

Filmtips: Prisad samhällskritisk kriminalthriller om jakten på iransk ”spindelmördare”

En generationsöverskridande historia om relationen mellan en flicka...

Aktuellt
12 jan 2023

6 reportage från året som gått – det här blev mest läst under 2022

2022 bjöd på mycket för Socionomen att bevaka, både inom psykoterap...

Aktuellt
29 dec 2022

Röda dagar 2023 – så maxar du ledigheten

Äntligen! Efter tre så kallade arbetsgivarår på raken blir 2023 bet...

Aktuellt
27 dec 2022

Socionomen bjuder på läsning under julledigheten – tre utvalda artiklar här

För många innebär slutet av december tid för ledighet och vila. Då ...

Aktuellt
7 dec 2022

Dilemmat: När föräldrar misstänks slå sina barn men inte vill erkänna – hur hjälper man barnet?

Hur gör man om man misstänker att ett barn blir utsatt för våld hem...

Aktuellt
2 dec 2022

Filmtips: 20-årskrönika om ensamstående tvåbarnsmamma i Paris förorter

En rörande skildring om en ensamstående mamma och hennes två söner ...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.