Göteborg ställer om inom äldreomsorgen – biståndshandläggare blir socialsekreterare

Sedan ungefär ett år tillbaka har det pågått ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Göteborgs universitet där man vill sammanföra praktik med forskning. Mer specifikt är det den relativt nybildade förvaltningen Äldre- samt Vård- och omsorgsförvaltningen, ÄVO, som tillsammans med Institutionen för socialt arbete på universitetet, vill utveckla det sociala arbetet inom äldreomsorgen. Ett led i detta är att biståndshandläggare nu ska bli socialsekreterare.

– Det här är ett sätt för oss att stärka myndighetsutövningen inom äldreomsorgen, att göra den likvärdig med andra delar inom socialtjänsten. Det är också ett sätt för oss att stärka professionen, i Göteborg är det bara biståndsbedömare, inom socialtjänstens område, som inte kallas för socialsekreterare, säger Babbs Edberg, förvaltningsdirektör på ÄVO.

Hon förklarar också att utvecklingsarbetet är ett led i att ytterligare närma sig vårdtagarna, snarare än att fastna för mycket i planering och dokumentation.

– Det är precis som med debatten som har funnits om socialsekreterare som jobbar med barn och unga och vuxna, att man administrerar mer än man möter människor. Den utvecklingen har vi tyvärr sett inom äldreomsorgen också.

Vad ställer man för krav på de biståndshandläggare som nu går över till att tituleras som socialsekreterare?

– Kravet är ju att man har genomfört en socionomutbildning eller utbildning inom social omsorg, social pedagogik. Precis som tidigare. Sedan har vi även startat en uppdragsutbildning tillsammans med Göteborgs universitet, som är en fördjupningsutbildning på 7,5 poäng. Den vill vi att alla som jobbar som socialsekreterare inom förvaltningen ska få möjlighet att gå.

LÄS OCKSÅ >>> Tendens: Är det dags att börja skanna äldre för ensamhet?

Förhoppningen, förklarar Babbs Edberg, är dels att utvecklingsarbetet ska minska den statusskillnad som man upplever ha funnits mellan professionerna, att man ska tituleras som socialsekreterare även inom äldreomsorgen precis som man gör när det gäller barn och unga. Men framförallt hoppas man kunna möta behoven hos den aktuella målgruppen på ett ännu bättre sätt.

– Vi hoppas att det ska minska upplevelsen av att vi har en insatskatalog. För så tror jag det är många som upplever det inom äldreomsorgen. Vi har ett visst antal förutbestämda insatser och det är det som vi erbjuder till de som behöver det. Men vi vill bli mer individuella, utgå mer från människan, vad är det du behöver och vem skulle kunna möta upp det behovet, säger Babbs Edberg.

Processen kring utvecklingsarbetet kommer att följas av forskare på Göteborgs universitet.