Ny forskning: Det här behöver nya socionomer för att stanna i yrket

– Vår undersökning visar att övergången från studier till arbetsliv spelar roll. Samma sak har andra forskare tidigare sett för sjuksköterskor och lärare, men nu ser vi samma mönster för socionomer och psykologer, säger Ingrid Schéle, universitetslektor vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet, och projektansvarig för studien.

Hon har tillsammans med en forskargrupp tittat närmare på hur upplevelsen att gå från universitetet och börja sitt första yrke efter en socionom- eller psykologexamen upplevs. Forskargruppen har undersökt hur de nyexaminerade upplevde sina första yrkesår gällande stöd, arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande.

– De som kände att de hade ett professionellt sammanhang, inflytande på sitt jobb och tyckte att övergången fungerat bra angav också att de har en bra arbetsmiljö och mår bra. Men de som inte hade dessa saker tycker tvärtom – att arbetsmiljön och hälsan var sämre, säger Ingrid Schéle.

Stefan Holmström och Ingrid Schéle.

I undersökningen samlade forskarna in data från nyblivna socionomer och psykologer i upp till tre år efter examen. Sammanlagt fick forskargruppen in runt 6000 enkätsvar. I den svarade mellan 6 och 9 procent av de nyexaminerade att de hade varit sjukskrivna i mer är 14 dagar under sitt första jobb, orsaken till det ofta är stressrelaterad.

– Det kan vara svårt med omställning från det teoretiska på universitetet till det praktiska på arbetsplatsen. Plötsligt är det verkliga människor som påverkas av de beslut som tas, då är det viktigt att man kan lita på den kunskapen man fått, men också får det stöd som behövs. Stödet runtomkring dig är viktigt och är ett skydd mot att bli sjuk, säger Stefan Holmström, legitimerad psykolog och universitetslektor vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet, som också ligger bakom studien.

LÄS OCKSÅ >> Följ våra nyexaminerade socionomers första yrkesår

Till skillnad från socionomerna har många psykologer ett individuellt utformat praktiskt tjänstgöringsprogram (PTP) första året som utexaminerade. Då har de ofta regelbundna träffar där de får stöd i sin nya yrkesroll under tiden de praktiserar.

– PTP-året ses som ett inskolningsår, då man snabbt kan ställa frågor till eller bolla funderingar med en handledare, vilket är värdefullt när man är ny och gör övergången bättre. Men funkar det inte, då märks det direkt att stödet i den professionella utvecklingen saknas. Det är problematiskt när det saknas denna typ av etablerat stöd för socionomer, det lämnas till den enskilda arbetsplatsen att lösa med befintliga resurser, säger Stefan Holmström.

Han får medhåll av Ingrid Schéle.

– Den abrupta övergången kan göra det svårare för socionomer att komma in i och orka stanna kvar i sitt yrke, säger hon.

Ingrid Schéle pekar också på vikten av att en nyexaminerad snabbt får komma in i ett sammanhang på arbetsplatsen.

– Man ska inte glömma bort vardagssaker som att få en bra introduktion, där man till exempel får vet var kopiatorn står. Men också att chefen och arbetskamraterna vet vem man är, att man är ny och att det betyder att man kanske inte kan ta lika många ärenden som en erfaren kollega, säger hon.

Varför tycker ni att den här studien viktig?

– För att den visar att det inte är fel på de nyexaminerade om de drabbas av sjukskrivning eller lämnar yrket. Det kan vara fel på omständigheterna som gör att man inte orkar med. Men också att vi betonar vikten av bra stöd runtomkring, säger Ingrid Schéle.

– Socionomer och psykologer är viktiga yrkesgrupper, som samhället inte skulle klara sig utan. Då är det viktigt att vi sätter fokus på hållbara arbetsförhållanden för de här grupperna, säger Stefan Holmström.

FAKTA: MER OM STUDIEN

Titel: Samspelet över tid mellan individuella och kontextuella faktorer gällande stress och välbefinnande bland psykologer och socialsekreterare

Genomförd: 2017-2021 av forskare vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet

Extern finansiär: Afa försäkring

Här kan du läsa studiens slutrapport.