Så jobbar Malmö mot skjutningar och gängkriminalitet

För medarbetarna på socialtjänsten innebär arbetssättet nya samarbeten med framför allt polis och kriminalvård. Det innebär också mer uppsökande arbete mot den exakta målgruppen och kan kräva en omställning för snabba åtgärder.

Projektet Sluta skjut har pågått sedan 2018 i Malmö. Det går inte att säga säkert att det beror på projektet, men antalet skjutningar har minskat kraftigt. Och motsvarande minskning inte har setts på andra håll. Riksdagen klubbade nyligen igenom att 6 miljoner kronor ska avsättas för att metoden ska användas i fler kommuner.

Metoden kommer från USA och går bland annat ut på att den mest våldsamma kriminella grupperingen hårdbevakas av flera olika myndigheter. Utöver Polisen håller även exempelvis Kronofogden, Skatteverket, Tullverket och den kommunala miljöförvaltningen ögonen på individerna som ingår i den mest kriminella gruppen.

Karin Svanberg är enhetschef på BRÅ.

– Det är en långsiktig strategi och alla måste ändra sina arbetssätt ordentligt, säger Karin Svanberg, enhetschef för utveckling av brottsförebyggande arbete på Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

Utifrån en kartläggning på våldsdrivande kriminella grupperingar och individer kallas utvalda personer till ett inledande möte där de informeras om vad som väntar den grupp som står för det grövsta våldet. Oavsett om det är en eller få individer som står för skjutningarna kommer hela gruppen att hårdbevakas. Tanken är att det ska skapas ett grupptryck och att ingen grupp ska vilja ha myndigheternas ögon på sig och därför hellre väljer att trappa ner våldet.

Samtidigt med det budskapet meddelar myndigheterna att det finns hjälp för den som vill lämna den kriminella världen. Och det är framför allt här socialtjänsten kommer in i bilden.

– Socialtjänstens del ligger främst i den utsträckta handen. Budskapet vi har är: ”Vi vill inte att ni ska dö, vi vill inte att ni ska döda och vi kommer att göra allt för att det inte blir så”, säger Anna Kosztovics, biträdande projektledare för Sluta skjut i Malmö.

– Vi förklarar för dem att om de skjuter, spränger och blir den mest våldsamma gruppen så sätts allt ljus på dem. Det ska bli ett grupptryck, men vi säger också att vi gärna vill hjälpa dem.

Och här gäller det att det går fort. Socialtjänsten i Malmö hade sedan tidigare en avhopparverksamhet och hade god hjälp av det arbetet. Men för kommuner som inte har det kan det innebära förändringar i arbetssätt.

– De måste kunna ge hjälp omedelbart, när motivationsfönstret för att lämna är öppet. Man kan inte boka in en tid på socialkontoret om två månader, säger Karin Svanberg på BRÅ.

Många gånger handlar stödet om personskydd eller flytt till annan ort, då det är vanligt att det finns en hotbild.

Civilsamhället spelar också en viktig roll och socialtjänsten jobbar med att hitta rätt personer som också deltar i det inledande mötet, för att meddela både att de också har tröttnat på skjutningarna, men att de finns där för att hjälpa den som vill hoppa av.

Anna Kosztovics är biträdande projektledare för Sluta skjut i Malmö stad. Foto: Mårten Vennelin

– De är utvalda människor från civilsamhället, det kan vara någon från en fritidsgård, en imam eller från en sportklubb. De visar att de finns där och att den som vill hoppa av kan komma till dem, säger Anna Kosztovics.

Som talare på de inledande mötena brukar också finnas en förälder som har förlorat ett barn och en före detta kriminell.

Förutom utökat samarbete med andra myndigheter innebär Sluta skjut-projektet också att socialtjänsten arbetar mer uppsökande, bland annat med hembesök hos de kriminella individer som har kartlagts av polisen.

– Vi gör uppsökande arbete på dem som är exakt vår målgrupp, säger Anna Kosztovics.

Hon har själv gjort hembesök tillsammans med poliser och konstaterar att stämningen oftast är god.

– Det funkar väldigt bra, jag tycker det är häftigt att se hur välkommen man är. Vi kan gå in och snacka och de lyssnar, berättar hon.

Men det är viktigt att bemötandet alltid är respektfullt och socialtjänst och polis förklarar noga varför de är där. Om gruppen har blivit den mest våldsamma påminner de om vad som gäller och om att gängmedlemmen ska föra vidare informationen till hela sin grupp.

Och skjutningarna har minskat i Malmö. Sambandet med Sluta skjut-projektet har inte kunnat fastställas vetenskapligt, eftersom en mindre nedgång kunde ses precis innan projektet inleddes. Men regering och riksdag vill alltså redan nu se att fler kommuner testar metoden. Något som BRÅ länge har förespråkat.

– Vi har förberett ganska länge för att sprida det vidare för att testa på ytterligare ställen. Vi har haft diskussioner med flera kommuner, säger Karin Svanberg.

Hittills har Göteborg och Stockholm pratat om att införa den och tidigare även Uppsala, men mycket måste klaffa innan det kan dra i gång.

– Minst tre instanser måste vara med, polis, kriminalvård och kommunen. Annars går det inte och man måste verkligen tro på det här och anamma metodens alla delar, det är ingen quick fix.

Är det här lösningen på skjutningarna i Sverige?

– Jag skulle säga att det är en del av lösningen och en förutsättning för att komma vidare med arbetet. För att polisen och socialtjänsten ska få ro att jobba med annat måste vi trappa ner våldet, säger Karin Svanberg.