Av: Annika Clemens,

18 jan 2021

Av: Anna Falk

18 jan 2021

18 jan 2021

Lagändring kan göra orosanmälningar sökbara

Professor positiv till förslaget: ”Att det har kommit in flera anmälningar är relevant information”.

Av: Annika Clemens,

18 jan 2021

Av: Anna Falk

18 jan 2021

18 jan 2021

Socialstyrelsen har utrett frågan på uppdrag av regeringen, och myndigheten har kommit fram till att det behövs en ändring i lagen om hur personuppgifter får behandlas inom socialtjänsten.  Nu föreslås en lagändring som gör det möjligt att spara nedlagda orosanmälningar om barn i sökbara register.  

Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum på Stockholms universitet, är positiv till förslaget. 

– Utifrån det jag har hört tycker jag att det låter som att det är en rimlig avvägning att man ska kunna söka efter tidigare orosanmälningar. Det faktum att det har kommit in flera anmälningar är relevant information. Men som med alla uppgifter av känslig art måste det förstås behandlas professionellt och med stor försiktighet, säger hon. 

Förslaget är nu ute på remiss och en av remissinstanserna är Akademikerförbundet SSR, det fackförbund som organiserar majoriteten av landets yrkesverksamma socionomer. Förbundet är positivt till det nya förslaget.  I det remissvar som skickades till regeringen i mitten av januari betonar Akademikerförbundet SSR orimligheten i det system som används i dag och skriver bland annat: “Socialnämnden behöver snabbt och säkert kunna ta del av tidigare anmälningar och förhandsbedömningar som inte lett till utredning för att kunna skydda barn som far illa”.

Orosanmälningar sparas i pärmar

I dag sparas nedlagda orosanmälningar om barn i datumordning i pärmar. De får enligt lag inte registreras så att det går att söka på barnets namn eller personnummer, vilket innebär att nedlagda anmälningar riskerar att missas den dag det kommer in ytterligare anmälningar om samma barn. 

Socialstyrelsens förslag till lagändring, som har tagits fram i samverkan med Datainspektionen, Barnombudsmannen och Sveriges Kommuner och Regioner, innebär att det ska det gå att söka på både namn och personnummer för att hitta såväl tidigare anmälningar som socialtjänstens förhandsbedömning. 

– Vi tycker att det är bra. Det har varit en brist och det borde ha ändrats för 25 år sedan, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR. 

- Om man vill gå in och leta i pärmarna ser man ju alla andra anmälningar också, som man egentligen inte har med att göra. Det nya förslaget kan faktiskt göra att man beaktar människors integritet i högre grad.

Den risk som finns med en lagändring handlar enligt Fredrik Hjulström om den personliga integriteten. 

– Det blir lite mer uppgifter som finns i systemet. Det finns anmälningar som kan vara helt utan grund, kanske från en knasig granne, och det kan sparas mer uppgifter som inte är kontrollerade eller korrekta. 

Men fördelarna överväger, anser Akademikerförbundet SSR. Bland annat eftersom även socialtjänstens förhandsbedömningar ska finnas med i sökningarna. 

Professor Pernilla Leviner påpekar dessutom att nuvarande system också har sina brister när det gäller integritetsaspekten. 

– Om man vill gå in och leta i pärmarna ser man ju alla andra anmälningar också, som man egentligen inte har med att göra. Det nya förslaget kan faktiskt göra att man beaktar människors integritet i högre grad, konstaterar hon. 

Informationen stannar i kommunen

Enligt förslaget ska de sökbara registren endast vara sökbara inom kommunen där barnet bor. Om en familj flyttar till en annan kommun får den nya kommunen inte upp tidigare anmälningar i sitt register. 

Kan det innebära att utsatta barn riskerar att drabbas dubbelt, genom en ökad risk för en kringflackande tillvaro? 

– Så kan det nog vara – att vårdnadshavare undandrar sig kontakt med myndigheter genom att flytta. Det är en konsekvens av det kommunala självstyret. Men om det skulle finnas ett nationellt register för anmälningar skulle det verkligen krävas överväganden, säger Pernilla Levin. 

Om förslaget verkligen leder till en lagändring är ännu oklart, liksom när en sådan ändring i så fall kan träda i kraft. 

 

Fakta / Orosanmälningar

  • 2018 gjordes runt 331 000 anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa till landets socialtjänster. Det motsvarar över 900 anmälningar om dagen. 
  • I 38 procent av fallen fattades beslut om att inleda utredning, vilket innebär att 62 procent, eller runt 200 000 anmälningar, lades ned utan vidare utredning. 

Källa: Socialstyrelsen 

Läs även

samhälle
26 feb 2021

Stödlinje har svårt att hinna svara på alla samtal

Den ökade psykiska ohälsan under pandemin syns tydligt i statistiken.

samhälle
25 feb 2021

Få svar om effekten av behandling av gravida

En genomgång av tillgänglig forskning ger få svar om vilken behandl...

Arbetsmiljö
24 feb 2021

Chefer slits mellan administration och utveckling

En ny rapport visar att socialchefer ofta upplever slitningar mella...

Arbetsmiljö
24 feb 2021

”Försök sätta en gräns för de egna kraven”

I en ny studie lyfts bland annat hälsorisker med jobb som ställer h...

Böcker
23 feb 2021

Han skriver deckare om socialtjänsten

I socionomen Jeremiah Karlssons thrillers är det inte mord som ska ...

Psykoterapi
22 feb 2021

Ny studie: Psykoterapi ger god långtidseffekt mot panikångest

Fortsatt tydlig förbättring för 70 procent efter två år.