Lagändring kan göra orosanmälningar sökbara

Socialstyrelsen har utrett frågan på uppdrag av regeringen, och myndigheten har kommit fram till att det behövs en ändring i lagen om hur personuppgifter får behandlas inom socialtjänsten.  Nu föreslås en lagändring som gör det möjligt att spara nedlagda orosanmälningar om barn i sökbara register.  

Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum på Stockholms universitet, är positiv till förslaget. 

– Utifrån det jag har hört tycker jag att det låter som att det är en rimlig avvägning att man ska kunna söka efter tidigare orosanmälningar. Det faktum att det har kommit in flera anmälningar är relevant information. Men som med alla uppgifter av känslig art måste det förstås behandlas professionellt och med stor försiktighet, säger hon. 

Förslaget är nu ute på remiss och en av remissinstanserna är Akademikerförbundet SSR, det fackförbund som organiserar majoriteten av landets yrkesverksamma socionomer. Förbundet är positivt till det nya förslaget.  I det remissvar som skickades till regeringen i mitten av januari betonar Akademikerförbundet SSR orimligheten i det system som används i dag och skriver bland annat: “Socialnämnden behöver snabbt och säkert kunna ta del av tidigare anmälningar och förhandsbedömningar som inte lett till utredning för att kunna skydda barn som far illa”.

Orosanmälningar sparas i pärmar

I dag sparas nedlagda orosanmälningar om barn i datumordning i pärmar. De får enligt lag inte registreras så att det går att söka på barnets namn eller personnummer, vilket innebär att nedlagda anmälningar riskerar att missas den dag det kommer in ytterligare anmälningar om samma barn. 

Socialstyrelsens förslag till lagändring, som har tagits fram i samverkan med Datainspektionen, Barnombudsmannen och Sveriges Kommuner och Regioner, innebär att det ska det gå att söka på både namn och personnummer för att hitta såväl tidigare anmälningar som socialtjänstens förhandsbedömning. 

– Vi tycker att det är bra. Det har varit en brist och det borde ha ändrats för 25 år sedan, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.