Av: Annika Clemens,

18 jan 2021

Av: Anna Falk

18 jan 2021

18 jan 2021

Lagändring kan göra orosanmälningar sökbara

Professor positiv till förslaget: ”Att det har kommit in flera anmälningar är relevant information”.

Av: Annika Clemens,

18 jan 2021

Av: Anna Falk

18 jan 2021

18 jan 2021

Socialstyrelsen har utrett frågan på uppdrag av regeringen, och myndigheten har kommit fram till att det behövs en ändring i lagen om hur personuppgifter får behandlas inom socialtjänsten.  Nu föreslås en lagändring som gör det möjligt att spara nedlagda orosanmälningar om barn i sökbara register.  

Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum på Stockholms universitet, är positiv till förslaget. 

– Utifrån det jag har hört tycker jag att det låter som att det är en rimlig avvägning att man ska kunna söka efter tidigare orosanmälningar. Det faktum att det har kommit in flera anmälningar är relevant information. Men som med alla uppgifter av känslig art måste det förstås behandlas professionellt och med stor försiktighet, säger hon. 

Förslaget är nu ute på remiss och en av remissinstanserna är Akademikerförbundet SSR, det fackförbund som organiserar majoriteten av landets yrkesverksamma socionomer. Förbundet är positivt till det nya förslaget.  I det remissvar som skickades till regeringen i mitten av januari betonar Akademikerförbundet SSR orimligheten i det system som används i dag och skriver bland annat: “Socialnämnden behöver snabbt och säkert kunna ta del av tidigare anmälningar och förhandsbedömningar som inte lett till utredning för att kunna skydda barn som far illa”.

Orosanmälningar sparas i pärmar

I dag sparas nedlagda orosanmälningar om barn i datumordning i pärmar. De får enligt lag inte registreras så att det går att söka på barnets namn eller personnummer, vilket innebär att nedlagda anmälningar riskerar att missas den dag det kommer in ytterligare anmälningar om samma barn. 

Socialstyrelsens förslag till lagändring, som har tagits fram i samverkan med Datainspektionen, Barnombudsmannen och Sveriges Kommuner och Regioner, innebär att det ska det gå att söka på både namn och personnummer för att hitta såväl tidigare anmälningar som socialtjänstens förhandsbedömning. 

– Vi tycker att det är bra. Det har varit en brist och det borde ha ändrats för 25 år sedan, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR. 

- Om man vill gå in och leta i pärmarna ser man ju alla andra anmälningar också, som man egentligen inte har med att göra. Det nya förslaget kan faktiskt göra att man beaktar människors integritet i högre grad.

Den risk som finns med en lagändring handlar enligt Fredrik Hjulström om den personliga integriteten. 

– Det blir lite mer uppgifter som finns i systemet. Det finns anmälningar som kan vara helt utan grund, kanske från en knasig granne, och det kan sparas mer uppgifter som inte är kontrollerade eller korrekta. 

Men fördelarna överväger, anser Akademikerförbundet SSR. Bland annat eftersom även socialtjänstens förhandsbedömningar ska finnas med i sökningarna. 

Professor Pernilla Leviner påpekar dessutom att nuvarande system också har sina brister när det gäller integritetsaspekten. 

– Om man vill gå in och leta i pärmarna ser man ju alla andra anmälningar också, som man egentligen inte har med att göra. Det nya förslaget kan faktiskt göra att man beaktar människors integritet i högre grad, konstaterar hon. 

Informationen stannar i kommunen

Enligt förslaget ska de sökbara registren endast vara sökbara inom kommunen där barnet bor. Om en familj flyttar till en annan kommun får den nya kommunen inte upp tidigare anmälningar i sitt register. 

Kan det innebära att utsatta barn riskerar att drabbas dubbelt, genom en ökad risk för en kringflackande tillvaro? 

– Så kan det nog vara – att vårdnadshavare undandrar sig kontakt med myndigheter genom att flytta. Det är en konsekvens av det kommunala självstyret. Men om det skulle finnas ett nationellt register för anmälningar skulle det verkligen krävas överväganden, säger Pernilla Levin. 

Om förslaget verkligen leder till en lagändring är ännu oklart, liksom när en sådan ändring i så fall kan träda i kraft. 

 

Fakta / Orosanmälningar

  • 2018 gjordes runt 331 000 anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa till landets socialtjänster. Det motsvarar över 900 anmälningar om dagen. 
  • I 38 procent av fallen fattades beslut om att inleda utredning, vilket innebär att 62 procent, eller runt 200 000 anmälningar, lades ned utan vidare utredning. 

Källa: Socialstyrelsen 

Läs mer

Nyheter
27 sep 2023

Filmtips: Tom Holland i stark skildring om psykisk ohälsa – med oväntad twist

Långt ifrån tidigare superhjältefilmer gestaltar Tom Holland New Yo...

Socialt arbete
27 sep 2023

Stora brister i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck

Både kommuner och regioner behöver göra mer för att motverka heders...

Verktyg
26 sep 2023

Experten: Så prioriterar man verksamheten rätt inom socialtjänsten

Hur prioriterar man inom socialtjänsten på ett rättsligt och etiskt...

Läs även

Aktuellt
20 sep 2023

Miljardsatsning på socialtjänsten i regeringens höstbudget

När finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade budgetprop...

Aktuellt
19 sep 2023

Nicolas Lunabba aktuell med ny personlig bok om att leva nära våldet

"Dagbok från 20-talet". Det är titeln på Nicolas Lunabbas...

Aktuellt
30 aug 2023

Filmtips: Mänsklig historia om omänsklig behandling av frigjordhet på 30-talet

"Detta kan vara höstens bästa nordiska drama". Så skriver...

Aktuellt
29 jun 2023

Krav i Almedalen: Max 300 elever per skolkurator

Inför en näst intill fullsatt sal i Visby diskuterades hur elevhäls...

Aktuellt
29 jun 2023

Hettade till under Socionomens paneldebatt i Almedalen

Desinformationskampanjen mot socialtjänsten ska bemötas av såväl my...

Aktuellt
15 jun 2023

Filmtips: När barnet tvingas bli förälder – finstämt far/dotter-porträtt från Frankrike

Sommaren är här, men som alla vet – ibland regnar det. Då kan det v...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.