Johan Pehrson, partiledare och fd rättspolitisk talesperson, Liberalerna
Vad anser ditt parti är viktigast för att stoppa rekryteringen till kriminella gäng?
– Att förhindra nyrekrytering till gängkriminalitet är avgörande för att minska brottsligheten på lång sikt. Barn och unga som inte är straffmyndiga eller som är straffmyndiga men på grund av sin ålder inte kan dömas till lika hårda straff används av tunga kriminella för att utföra brott och påbörjar därmed sin egen brottsliga bana. Straffen för dem som rekryterar unga till kriminalitet, begår brott tillsammans eller förmår dem att begå brott, måste skärpas. Med bifall till motionsförslag från Liberalerna gjorde riksdagen under föregående riksdagsår ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga (bet.2020/21: JuU24). Liberalerna väntar sig att regeringen utan onödigt dröjsmål lägger fram konkreta lagförslag.
– Gängbrottsutredningen presenterade i augusti 2021 sitt slutbetänkande (SOU 2021:68). Bland annat föreslås en ny straffbestämmelse som kriminaliserar att involvera någon under 18 år i kriminell verksamhet. Detta ligger i linje med Liberalernas tidigare framförda förslag, men när en kriminell person straffas för att ha involverat unga i kriminalitet är dock skadan redan skedd. Därför måste straffrättsliga skärpningar på den punkten kombineras med mer avskräckande konsekvenser för vuxna brottslingar som drar in unga och barn i kriminalitet. För att skydda barn från att förledas att begå brott måste umgänge mellan vuxna gängkriminella och barn förhindras. Liberalerna vill därför införa en ny påföljdsform som innebär att det blir olagligt för vuxna gängkriminella att interagera med och påverka barn. Myndiga som har dömts för allvarliga brott som knarkförsäljning, vapenbrott eller rån, ska åläggas att under en prövotid distansera sig från minderåriga utanför den egna familjen. Om en dömd gängkriminell vuxen ändå fortsätter att interagera med barn i kriminella syften ska det ses som ett brott i sig, med fängelse som straff. Denna restriktion för barnpåverkan bör gälla ett antal år efter avtjänat straff och återaktiveras vid varje ny dom. En tidig reaktion är viktig för att barn och unga ska förstå att brottsliga gärningar får konsekvenser. Det gäller även om barnet inte är straffmyndigt och inte kan dömas till ungdomstjänst eller andra rättsliga påföljder. När icke straffmyndiga barn och unga begår brott behövs ett intensivt och sammanhållet stöd över tid. Socialtjänsten ska ges bättre förutsättningar att skapa samlade åtgärder där den unge får delta i olika aktiviteter för att komma bort från ett brottsligt beteende och uppleva att det egna handlandet får konsekvenser. När ett barn dras in i kriminalitet är det också av yttersta vikt att socialtjänsten i sin utredning klarlägger om det finns äldre som drar i trådarna. Finns sådana misstankar ska socialtjänsten alltid begära att polisen utreder omständigheterna kring brottet, för att kunna ingripa mot de äldre kriminella.
– Liberalerna anser även att det behövs en nationell 24-timmarsgaranti för barn och unga som har gripits för brott. Garantin innebär att socialtjänsten inom 24 timmar efter gripandet ska kalla föräldrarna till ett samtal, tillsammans med barnet/den unge om det är möjligt och lämpligt, för att socialtjänsten så snart som möjligt ska kunna få föräldrarnas medverkan i insatser till stöd för barnet/den unge.
Anser ditt parti att det krävs tydligare reglering i socialtjänstlagen av socialtjänstens brottsförebyggande arbete?
– Liberalerna anser att all relevant kommunal verksamhet ska ha ett tydligt brottsförebyggande uppdrag och att detta behöver komma till uttryck i lagstiftningen. Socialtjänsten är i sammanhanget strategisk eftersom dess verksamhet är det kraftfullaste redskapet på kommunal nivå för att göra individanpassade insatser för att förebygga att barn och unga hamnar i kriminalitet. Vi noterar att utredningen Framtidens socialtjänst dock inte tar upp frågan om en lagreglering i sitt betänkande (SOU). Detta måste tas upp i den fortsatta beredningen av lagförslaget. Socialtjänstens brottsförebyggande uppdrag behöver lagregleras.
Ska staten bidra med resurser till förebyggande arbete för barn och unga, eller är det kommunernas ansvar?
– Liberalerna är beredda att bidra med statliga resurser till förebyggande arbete. Liberalernas budget 2022 innehåller många satsningar på kommunal verksamhet. Vi har länge varit det parti som prioriterar skolan högst och matchar våra höga ambitionsnivåer med reella satsningar på skolan. Satsningar på skolan är en satsning på den kommunala kärnverksamheten och är pengar som kommer att göra stor nytta, inte minst i utsatta områden.
– Liberalernas målsättning är att Sverige på sikt ska nå det europeiska snittet i polistäthet. Det kräver satsningar som på lång sikt kommer stärka tryggheten och återupprätta kontrollen – i hela landet. Men vi vet också att trygghetsproblemen i människors liv kräver åtgärder här och nu. Satsningar på kommunala ordningsvakter har visat sig spela en viktig roll i det trygghetsskapande arbetet i kommuner runt om i landet. Samtidigt är förutsättningarna olika och de lokala trygghetsproblemen finns här och nu. Det går inte att vänta tills framtidens poliser är färdigutbildade.
– Trygghet ska inte vara en fråga om var i landet man bor. Liberalerna avsätter därför 500 miljoner kronor 2022, 600 miljoner kronor 2023 och 700 miljoner kronor 2024 i ett statligt anslag till kommuner som vill satsa på kommunala ordningsvakter.
