Hot och ofredanden vanligt vid islamofobiska hatbrott

Hatbrott ställer stora krav på rättsväsendets förmåga

Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts, visar ny rapport

13 apr 2021

Knuffar, skällsord, hot och slöjryckningar men även grövre våldsbrott och mordbrand. Brottsförebyggande rådet (Brå) har i en färsk rapport analyserat närmare 500 polisanmälningar med tillhörande utredningar och gjort intervjuer med utsatta. Materialet som sammanställts i rapporten ”Islamistiska hatbrott” visar att det finns få platser där muslimer kan vistas utan att riskera att utsättas för hatbrott.

Islamofobi förekommer på offentliga platser, på internet, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor. Det gör att även gärningspersonerna varierar, mellan tidigare ostraffade individer till personer som systematiskt begår denna typ av brott, säger Johanna Olseryd, utredare på Brå.

Hatbrotten leder i många fall till otrygghet och depression för dem som utsätts. Ofta väljer även den utsatta bort att utöva sin religiösa tillhörighet eller undviker att engagera sig politiskt.

I ett kort perspektiv kan det leda till chock, rädsla och oro för den enskilde individen, kanske med sjukskrivning som en följd av det. Men i ett längre perspektiv kan det leda till en känsla av utanförskap och även ett demokratiunderskott, om muslimer väljer att inte engagera sig, till exempel politiskt, på grund av rädsla att utsättas för hatbrott, säger Lisa Wallin, utredare, Brå i ett pressmeddelande.

Brås intervjuer visar att islamofobiska hatbrott kan få stora konsekvenser, både på individ- och samhällsnivå. Samtidigt framkommer det att många hatbrott som begås aldrig anmäls. Och att att de brott som anmäls ofta läggs ner. Det ställer stora krav på rättsväsendets förmåga att bemöta utsatta med respekt och att kommunicera beslut på ett förtroendegivande sätt.

FAKTA: Rapporten ”Islamofobiska hatbrott”

Brå har på regeringens uppdrag undersökt de islamofobiska hatbrottens karaktär. Resultaten bygger bland annat på en analys av närmare 500 polisanmälningar och förundersökningar (2016 och 2018) samt över 50 intervjuer med bland annat utsatta. I uppdraget ingick inte att beskriva eller skatta omfattningen.
Rapporten riktar sig främst till regeringen, men även till rättsväsendets aktörer och till dig som vill veta mer om islamofobins uttryck i Sverige.

Brås definition av islamofobiska hatbrott

Islamofobiska hatbrott utgörs av brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering men kan även vara samtliga övriga brott som begås med motivet att kränka någon på grund av att de är, eller antas vara eller företräda, muslimer.

-

Läs mer

Socialt arbete
20 okt 2025

Vad händer om Sverige avkriminaliserar narkotika?

Avkriminalisering eller hårdare tag mot narkotikainnehav för eget b...

Debatt
20 okt 2025

Socialt arbete bygger på tillit och relation – inte på kontroll och straff

Uppropet Stoppa de repressiva åtgärderna i det sociala arbetet har ...

Socialt arbete
20 okt 2025

Så ser arbetsmarknaden ut för socionomer

Även om arbetsmarknaden just nu kan vara tuff för nyexaminerade soc...

Läs även

Aktuellt
8 okt 2025

Malmö stad röjde skyddade identiteter – flera gånger

När Socionomen granskar en händelse från i mars, upptäckts en helt ...

Aktuellt
30 sep 2025

Nya boken Skärmbarnen: ”en slags jakt på hopp”

Vad händer när barnen sitter uppslukade framför skärmen timme efter...

Aktuellt
26 sep 2025

Biblioteket – ett sätt att nå ut med nya lagen?

Biblioteken kan spela en roll med nya socialtjänstlagens krav på at...

Aktuellt
24 sep 2025

SKR efterlyser riktlinjer för AI-användning

Tredje delen i artikelserien om AI i utredningsarbetet. Hur ska AI ...

Aktuellt
23 sep 2025

Många frågor att ställa innan dyra AI-program köps in

Andra delen i vår artikelserie om AI i utredningsarbetet. Dyr AI g...

Aktuellt
22 sep 2025

Fortsatta satsningar på Kriminalvården och Sis

Satsningar på Sis och Kriminalvården finns med i regeringens budget...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.