Hot och ofredanden vanligt vid islamofobiska hatbrott

Hatbrott ställer stora krav på rättsväsendets förmåga

Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts, visar ny rapport

13 apr 2021

Knuffar, skällsord, hot och slöjryckningar men även grövre våldsbrott och mordbrand. Brottsförebyggande rådet (Brå) har i en färsk rapport analyserat närmare 500 polisanmälningar med tillhörande utredningar och gjort intervjuer med utsatta. Materialet som sammanställts i rapporten ”Islamistiska hatbrott” visar att det finns få platser där muslimer kan vistas utan att riskera att utsättas för hatbrott.

Islamofobi förekommer på offentliga platser, på internet, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor. Det gör att även gärningspersonerna varierar, mellan tidigare ostraffade individer till personer som systematiskt begår denna typ av brott, säger Johanna Olseryd, utredare på Brå.

Hatbrotten leder i många fall till otrygghet och depression för dem som utsätts. Ofta väljer även den utsatta bort att utöva sin religiösa tillhörighet eller undviker att engagera sig politiskt.

I ett kort perspektiv kan det leda till chock, rädsla och oro för den enskilde individen, kanske med sjukskrivning som en följd av det. Men i ett längre perspektiv kan det leda till en känsla av utanförskap och även ett demokratiunderskott, om muslimer väljer att inte engagera sig, till exempel politiskt, på grund av rädsla att utsättas för hatbrott, säger Lisa Wallin, utredare, Brå i ett pressmeddelande.

Brås intervjuer visar att islamofobiska hatbrott kan få stora konsekvenser, både på individ- och samhällsnivå. Samtidigt framkommer det att många hatbrott som begås aldrig anmäls. Och att att de brott som anmäls ofta läggs ner. Det ställer stora krav på rättsväsendets förmåga att bemöta utsatta med respekt och att kommunicera beslut på ett förtroendegivande sätt.

FAKTA: Rapporten ”Islamofobiska hatbrott”

Brå har på regeringens uppdrag undersökt de islamofobiska hatbrottens karaktär. Resultaten bygger bland annat på en analys av närmare 500 polisanmälningar och förundersökningar (2016 och 2018) samt över 50 intervjuer med bland annat utsatta. I uppdraget ingick inte att beskriva eller skatta omfattningen.
Rapporten riktar sig främst till regeringen, men även till rättsväsendets aktörer och till dig som vill veta mer om islamofobins uttryck i Sverige.

Brås definition av islamofobiska hatbrott

Islamofobiska hatbrott utgörs av brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering men kan även vara samtliga övriga brott som begås med motivet att kränka någon på grund av att de är, eller antas vara eller företräda, muslimer.

-

Läs mer

Verktyg
12 nov 2025

”Vi behöver lära oss mer om hur vi påverkas”

De senaste årens kriser har gett vind i seglen för antidemokratiska...

Nyheter
11 nov 2025

Moderaterna vill korta socionomutbildningen

Slopa examensarbetet och gör socionomutbildningen kortare. Det kan ...

Verktyg
10 nov 2025

Så bemöter du personer med antidemokratiska idéer

Uttryck som kränker mänskliga rättigheter finns överallt. Från rasi...

Läs även

Aktuellt
5 nov 2025

Stina röjdes av Malmö stad: ”Jag kan bli ihjälslagen”

Den tidigare pojkvännen misshandlade Stina och har fortsatt förfölj...

Aktuellt
24 okt 2025

Filmtips: Höstens hjältar, fångar och aktivister

Från den slitande sjuksköterskan i Tyskland till fem överlevare frå...

Socialt arbete
23 okt 2025

Talita får driva vidare med alkoholförbud – ”Vi är oerhört lättade”

Domstolen: Ivo hade inte rätt att avslå Talitas ansökan att driva s...

Aktuellt
20 okt 2025

Studentenkät: Därför vill jag bli socionom

Socionomutbildning är bred och kan leda till många olika yrken. Vad...

Aktuellt
8 okt 2025

Malmö stad röjde skyddade identiteter – flera gånger

När Socionomen granskar en händelse från i mars, upptäckts en helt ...

Aktuellt
30 sep 2025

Nya boken Skärmbarnen: ”en slags jakt på hopp”

Vad händer när barnen sitter uppslukade framför skärmen timme efter...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.