Fysiskt aktiva barn har bättre psykisk hälsa

I takt med att vi rör oss mindre, mår vi allt sämre. Nu slår Folkhälsomyndigheten fast att det finns ett samband mellan fysisk inaktivitet hos barn och psykisk ohälsa.

Av: Jenny Palmqvist

29 apr 2021

29 apr 2021

LÄS MER: Stor ökning av psykisk ohälsa bland barn

Barn som är fysiskt aktiva är mer tillfreds med livet och har mindre psykiska besvär, visar ny rapport. Folkhälsomyndigheten har undersökt ett urval av barn i åldrarna 11-15 år. Barnen har burit aktivitetsmätare under en vecka och fyllt i en enkät.

De barn som var mer fysiskt aktiva rapporterade mindre besvär med nedstämdhet, irritation, nervositet och sömnproblem, jämfört med barnen som är mindre fysiskt aktiva visar undersökningen.

– Det är viktiga resultat, sett i ljuset av att allt fler skolbarn rapporterar psykiska besvär och den genomsnittliga livstillfredsställelsen minskar, samtidigt som merparten rör sig för lite, säger Solveig Petersen, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Rapporten kan inte ge svar på vad som är orsak och verkan bakom sambanden, men det finns flera tänkbara förklaringar till att fysisk aktivitet skulle kunna leda till psykiskt välbefinnande och mindre psykiska besvär. Resultaten tyder därmed på att fysisk aktivitet är betydelsefullt för skolbarns psykiska hälsa.

I en tidigare internationell undersökning av Skolbarns hälsovanor från 2018, hamnade Sverige i botten, när det gäller andelen skolbarn som är tillräckligt fysiskt aktiva enligt WHO:s rekommendation. 45 länder ingick i undersökningen.

Låg livstillfredställelse, psykiska besvär och otillräcklig fysisk aktivitet är vanligare bland flickor än pojkar, och vanligast bland de skolbarn som har sämre socioekonomiska förutsättningar.

Den pågående pandemin har medfört ytterligare utmaningar för barn och ungas psykiska hälsa och för deras möjligheter till fysisk aktivitet.

– Därmed är det viktigt att arbeta aktivt för att ge alla barn förutsättningar för att vara fysiskt aktiva och uppleva rörelseglädje, oberoende av kön och socioekonomisk bakgrund, säger Marita Friberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Här hittar ni hela rapporten ”Barn och ungas rörelsemönster (29 april 2021)”

Av: Jenny Palmqvist

29 apr 2021

29 apr 2021

Läs mer

Krönika
11 apr 2025

"Varför är "normalitet" ett mått på arbetsförmåga?”

Krönikören Michell Malmgren lyfter vikten av att se värdet i det so...

Nyheter
10 apr 2025

Granskning visar på brister i statens arbete mot ekonomiskt våld

Undermåligt, eftersatt och dåligt uppmärksammat. "Överlag otil...

C-uppsatser
9 apr 2025

Hur ser egentligen tillgången för stöd ut för unga med ADHD och autism?

Studenter slår fast: Unga med NPF-diagnoser får stöd i olika omfatt...

Läs även

Aktuellt
31 mar 2025

”Berättelsen om klassamhället har skrivits om”

Elina Pahnke aktuell med boken Alla ska äta, om vem som kan äta sig...

Aktuellt
28 mar 2025

Boktips: Så har synen på föräldrarollen förändrats genom decennierna

Författaren Maja Larsson följer föräldraskapets utveckling från 170...

Aktuellt
21 mar 2025

Utredning om existentiell hälsa klar – fyra områden lyfts fram

Folkhälsomyndighetens utredare: "Nu kan vi ta det här begreppe...

Aktuellt
19 mar 2025

Filmtips: Brittisk socialrealism när den är som bäst

Brittiska regissören Andrea Arnold återigen aktuell med ny film om ...

Aktuellt
14 mar 2025

Så ska Östersund få personalen att stanna

Positiv utveckling i personalomsättningen bland akademiker i Östers...

Aktuellt
12 mar 2025

Håller Umeå på att bli mer utsatt för gängkriminalitet?

Umeå har hittills inte haft lika stora problem som andra städer – m...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.