Fysiskt aktiva barn har bättre psykisk hälsa

I takt med att vi rör oss mindre, mår vi allt sämre. Nu slår Folkhälsomyndigheten fast att det finns ett samband mellan fysisk inaktivitet hos barn och psykisk ohälsa.

Av: Jenny Palmqvist

29 apr 2021

29 apr 2021

LÄS MER: Stor ökning av psykisk ohälsa bland barn

Barn som är fysiskt aktiva är mer tillfreds med livet och har mindre psykiska besvär, visar ny rapport. Folkhälsomyndigheten har undersökt ett urval av barn i åldrarna 11-15 år. Barnen har burit aktivitetsmätare under en vecka och fyllt i en enkät.

De barn som var mer fysiskt aktiva rapporterade mindre besvär med nedstämdhet, irritation, nervositet och sömnproblem, jämfört med barnen som är mindre fysiskt aktiva visar undersökningen.

– Det är viktiga resultat, sett i ljuset av att allt fler skolbarn rapporterar psykiska besvär och den genomsnittliga livstillfredsställelsen minskar, samtidigt som merparten rör sig för lite, säger Solveig Petersen, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Rapporten kan inte ge svar på vad som är orsak och verkan bakom sambanden, men det finns flera tänkbara förklaringar till att fysisk aktivitet skulle kunna leda till psykiskt välbefinnande och mindre psykiska besvär. Resultaten tyder därmed på att fysisk aktivitet är betydelsefullt för skolbarns psykiska hälsa.

I en tidigare internationell undersökning av Skolbarns hälsovanor från 2018, hamnade Sverige i botten, när det gäller andelen skolbarn som är tillräckligt fysiskt aktiva enligt WHO:s rekommendation. 45 länder ingick i undersökningen.

Låg livstillfredställelse, psykiska besvär och otillräcklig fysisk aktivitet är vanligare bland flickor än pojkar, och vanligast bland de skolbarn som har sämre socioekonomiska förutsättningar.

Den pågående pandemin har medfört ytterligare utmaningar för barn och ungas psykiska hälsa och för deras möjligheter till fysisk aktivitet.

– Därmed är det viktigt att arbeta aktivt för att ge alla barn förutsättningar för att vara fysiskt aktiva och uppleva rörelseglädje, oberoende av kön och socioekonomisk bakgrund, säger Marita Friberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Här hittar ni hela rapporten ”Barn och ungas rörelsemönster (29 april 2021)”

Av: Jenny Palmqvist

29 apr 2021

29 apr 2021

Läs mer

Debatt
29 okt 2025

”Nya socialtjänstlagen kräver mer än symbolpolitik”

Var införandet av en ny socialtjänstlag bara ett spel för galleriet...

Forskning
28 okt 2025

Vardagsomsorg: Bryr vi oss mindre om våra äldre?

Stämmer det verkligen att välfärden gjort att vi bryr oss mindre om...

Socialtjänst
27 okt 2025

Mordet på 14-åriga Mohamed: ”Våga prata om vad som kan hända”

Hur jobbar man vidare när det värsta händer? När 14-åriga Mohamed h...

Läs även

Aktuellt
24 okt 2025

Filmtips: Höstens hjältar, fångar och aktivister

Från den slitande sjuksköterskan i Tyskland till fem överlevare frå...

Socialt arbete
23 okt 2025

Talita får driva vidare med alkoholförbud – ”Vi är oerhört lättade”

Domstolen: Ivo hade inte rätt att avslå Talitas ansökan att driva s...

Aktuellt
20 okt 2025

Studentenkät: Därför vill jag bli socionom

Socionomutbildning är bred och kan leda till många olika yrken. Vad...

Aktuellt
8 okt 2025

Malmö stad röjde skyddade identiteter – flera gånger

När Socionomen granskar en händelse från i mars, upptäckts en helt ...

Aktuellt
30 sep 2025

Nya boken Skärmbarnen: ”en slags jakt på hopp”

Vad händer när barnen sitter uppslukade framför skärmen timme efter...

Aktuellt
26 sep 2025

Biblioteket – ett sätt att nå ut med nya lagen?

Biblioteken kan spela en roll med nya socialtjänstlagens krav på at...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.