Det var i slutet av 2020 som regeringen tillsatte en utredning för att se över behoven inom äldreomsorgen. Målet var att ta fram förslag på en äldreomsorgslag som långsiktigt ska stärka äldreomsorgen och tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Bakgrunden var att man under coronapandemin kunde påvisa brister vad gällde patientsäkerheten inom den kommunala vården.

Nu har Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell, som regeringen utsett till särskild utredare, överlämnat en rapport kring utredningens förslag till socialminister Lena Hallengren. Där pekar man på en rad områden inom äldreomsorgen som man anser behöver regleras, bland annat vad gäller anhörigstöd och personal.

– Anhöriga ska i god tid få information om vilket stöd kommunen ger och är skyldiga att ge till anhöriga, sa Olivia Wigzell, under presskonferensen då utredningen presenterades.

– Idag vet vi att det är väldigt få anhöriga, ungefär 30 procent, som känner till att kommuner har en skyldighet att stödja även anhöriga och närstående.

Sett till personalaspekten, som man inte gick djupare in på under presskonferensen, lyfte Olivia Wigzell att det ska finnas i tillräcklig mängd och med rätt kompetens inom äldreomsorgen – något som redan stipuleras i hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

Utredningen föreslår också att man stärker upp ledarskapet inom äldreomsorgen för vårdpersonalens närmsta chefer.

– Det här behöver kommunerna skapa på olika sätt. Det kan vara att ge mer administrativt stöd, det kan vara ett minskat antal medarbetare i den grupp som man ska leda och styra, det kan vara ett tydligare mandat, det kan vara olika former av avlastning, sa Olivia Wigzell.

Övriga områden som man föreslår regleringar inom utgörs av samordning, individanpassning, informationskrav, kontinuitet, trygghet och säkerhet, individuell planering, uppföljning, bestämmelser om nationella minoriteter och nationell ordning för kvalitetsutveckling.