En fjärdedel av vårdnadshavarna som erbjuds stödinsatser av socialtjänsten tackar nej, trots att socialtjänstens barnavårdutredning visar att det finns oro för barnets mående och utveckling. Det visar kartläggningen ”Rätt stöd i rätt tid” där Stockholms stad gjort en total genomlysning av de 16 625 barn- och ungdomsärenden som inkom år 2018.
Enligt kartläggningen tackade 21 procent av vårdnadshavarna i åldersgruppen 0-12 år nej till den insats som erbjöds. I åldersgruppen 13-17-år var det 27 procent som tackade nej.
Kartläggningen visar även att de yngsta barnen, 0-5 år, erbjuds insats i lägre utsträckning än barn i tonåren. En orsak till det tros vara att när barnan inte själva kan utrycka sina behov, tillmäts småbarnsföräldrarnas egna förklaringar eller avvisande inställning större betydelse.
– Förtroendet, men också kunskapen om vad socialtjänsten faktiskt kan göra, är låg. Tyvärr finns en rädsla för att socialtjänsten omhändertar barn så fort det blir problem och det finns ett starkt stigma från att söka stöd. Vi behöver därför arbeta mer med att familjer ska våga ansöka om stöd själva, bland annat genom att socialtjänsten i större utsträckning finnas på plats på förskolor och skolor, barnavårdscentraler och polisstationer, säger Jan Jönsson, socialborgarråd i Stockholm.
Han är också kritisk till att den nya socialtjänstlagen fortfarande inte finns på plats.
– Socialtjänsten måste få större möjligheter att sätta in öppna insatser även mot vårdnadshavarnas vilja, så kallat mellantvång. Men än viktigare är att kunna erbjuda insatser utan att behöva utreda behoven i flera månader.
Kartläggningen har genomförts på initiativ av socialborgarrådet Jan Jönsson och den grönblå majoriteten i Stockholms stadshus för att utveckla socialtjänstens arbetssätt.
LÄS OCKSÅ >> Tidiga insatser – att välja rätt väg i det förebyggande arbetet
