Läs hela betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag (2020:47) HÄR
Den nya socialtjänstlagen kommer att innebära en stor omställning i arbetssätt för landets alla socialtjänster. När lagen nu ses över för första gången på över 25 år föreslås bland annat ett ökat fokus på förebyggande arbete, bättre planering på både lång och kort sikt och möjlighet till insatser utan föregående behovsprövning. Dessutom ska den framtida socialtjänsten vara kunskapsbaserad, och dess beslut fattas på vetenskapliga grunder.
Runt 200 kommuner, myndigheter och organisationer har ombetts att lämna sina synpunkter på förslaget. En av remissinstanserna är Akademikerförbundet SSR, det fackförbund som organiserar majoriteten av landets yrkesverksamma socionomer.
– Förbundet är i grunden positivt och tänker att det är ett förslag att gå vidare med, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, som också har deltagit i arbetet med utredningen.
Men det finns en stor brist, menar han. Om socialtjänsten ska kunna vara kunskapsbaserad och vila på vetenskap och beprövad erfarenhet – vilket alltså föreslås i utredningen – måste beslutsordningen förändras. Och om detta står ingenting i utredningen.
– Om besluten ska fattas på vetenskaplig grund kan vi inte ha det som nu; att förtroendevalda lekmän, fritidspolitiker, kan riva upp beslut som fattats på vetenskaplig grund. Det starkaste kravet vi har i vårt remissvar är att regeringen skyndsamt måste tillsätta en utredning som tittar på beslutsordningen. Annars faller hela förslaget, säger Fredrik Hjulström.
En sådan utredning föreslås också i betänkandet.
Även arbetsgivarorganisationen SKR, Sveriges kommuner och regioner, ser positivt på huvuddelen av de ändringar som föreslås, och nämner bland annat just utvecklingen mot en mer kunskapsbaserad socialtjänst – dock utan att gå in på eventuella andra förändringar som måste till för att möta ambitionen. I ett pressmeddelande lyfter organisationen också fram den del av förslaget som handlar om att kommunerna får möjlighet att erbjuda insatser utan behovsprövning.
− Socialtjänsten står inför stora utmaningar. För att möta medborgarnas behov innan sociala problem har fördjupats, måste insatserna nå människor tidigt. Möjligheten att ge insatser utan ansökan, utredning och beslut kan vara en väg att både nå personer som annars drar sig för att kontakta socialtjänsten och att frigöra socialtjänstens resurser till de med störst behov, kommenterar Arion Chryssafis, ordförande för beredningen för socialpolitik och individomsorg på SKR.
Förbundet Sveriges Socionomutbildningar, som representerar 13 lärosäten med examensrätt för socionomprogrammet, lyfter i sitt remissvar att flera viktiga frågor behöver utredas ytterligare. Bland annat nämns behovet av oberoende barnombud och ansvarsfördelningen mellan kommuner och regioner i fråga om missbruks- och beroendevården.
Den nya lagen förslås träda i kraft 2023.
