Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan minska depressiva symtom hos gravida kvinnor med lindrig till måttlig depression. Det konstateras i en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, som har gjort en systematisk översikt av forskningen på området.
Även psykoedukation, det vill säga utbildning som ger hjälp att hantera svåra känslor, kan tänkas minska depressiva symtom, men den dokumenterade effekten befanns inte kliniskt relevant. Inte heller för interpersonell terapi, IPT, beteendeaktivering, stödsamtal, mindfulness eller psykodynamisk terapi, PDT, fanns tillräckliga forskningsresultat för att dra några slutsatser om effekten.
Gravida med svår förlossningsrädsla identifieras ofta genom att de själva skattar sina besvär högt på en så kallad VAS-skala. I rapporten konstateras att självskattningen är en användbar metod för att upptäcka när man behöver gå vidare med ytterligare utredning.
Men rädslan kan bero på många olika saker och det är därför viktigt att få en fördjupad sjukdomshistoria, konstaterar Ann Josefsson, en av flera sakkunniga i SBU:s rapport. Det kan exempelvis handla om tidigare traumatiska upplevelser, blodfobi eller injektionsfobi.
Med det vetenskapliga underlag som finns idag går det dock inte att bedöma effekten av behandling av förlossningsrädsla, skriver rapportens författare.
Fakta / Förlossningsrädsla och depression
I Sverige rapporteras svår förlossningsrädsla hos 14 procent av alla gravida kvinnor.
Siffran för utlandsfödda är högre än för svenskfödda kvinnor.
Depressionssjukdom eller förstämningssyndrom förekommer hos cirka 10–20 procent av alla gravida eller nyblivna mödrar i Sverige.
Källa: Statens beredning för medicinsk och
LÄS MER: Du hittar hela rapporten här
