Birgitta Persdotter, universitetslektor i socialt arbete, tar sig an veckans dilemma.

Birgitta Persdotter

Universitetslektor i socialt arbete, Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads Universitet.

18 maj 2022

18 maj 2022

Dilemmat

Att hantera våldsärenden när vårdnadshavaren vägrar

Birgitta Persdotter, universitetslektor i socialt arbete, tar sig an veckans dilemma.

Våldsärenden hamnar ofta i en gråzon när vårdnadshavaren inte samtycker till insatser samtidigt som tvångslagstiftning inte är tillämpligt. Birgitta Persdotter, universitetslektor i socialt arbete, tar sig an veckans dilemma.

Birgitta Persdotter

Universitetslektor i socialt arbete, Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads Universitet.

18 maj 2022

18 maj 2022

Fråga: Det finns vissa ärenden där man hamnar i limbo och inte kommer vidare. Jag får då ofta en känsla av att det är ett våldsärende. Alla vet ju att det är fel att slå sina barn men anledningen till att man inte alltid kan göra något i ärenden som handlar om våld, är att klienten inte vill säga att man utsatt sitt barn för våld. Det är lättare för föräldern att säga att man brister i uppfostran till exempel.  Våldsärenden är svåra att jobba med just av denna anledning, att man många gånger inte kommer vidare. Dessa ärenden hamnar därför ofta i en gråzon för att man saknar samtycke till frivilliga insatser, samtidigt som tvångslagstiftning inte är tillämpbart och många barn därför faller mellan stolarna. Hur ska man resonera i de här fallen?

Svar: Det här är ett återkommande dilemma, vilket bekräftas av resultat i forskningsstudien SAVE. Studien visar att endast tre av tio barnavårdsutredningar efter anmälan om misstänkt våldsutsatthet ledde till insatser och
att det är vanligt att vårdnadshavare inte samtycker till insatser trots att behov har framkommit. Enligt SAVE-studien ges samtycke till insatser i störst utsträckning för flickor med svensk bakgrund och i minst utsträckning till pojkar med utomeuropeisk bakgrund. Särskilt svårt är det att nå fram med stöd till barn i åldern 0–6 år.
Forskning saknas om vilken effekt olika arbetssätt har för att nå fram med stöd i större utsträckning i ärenden där det finns ett motstånd från vårdnadshavare. Men några saker skulle jag ändå vilja lyfta fram:

1. Att arbeta proaktivt och hitta ”motivationsfönster” i samband med anmälan och tidigt under utredningsprocessen. Exempelvis att arbeta medvetet med insatser tidigt i utredningen och/eller tidigt involvera andra i familjens nätverk. Flera exempel från praktiken tyder på att detta kan öka motivationen hos vårdnadshavare att även ta emot fortsatt stöd.

2. Att använda sig av möjligheten att besluta om uppföljning av barnets situation utan samtycke. Socialtjänsten har då rätt att under två månader ta kontakter och samtala med barnet.

3. Att möta föräldern i dess beskrivning av problematiken och samtidigt ställa raka och konkreta frågor om olika typer av våld både till barn och föräldrar. Oavsett hur föräldern vill benämna problematiken behöver frågor ställas för att ta reda på om det finns risk för våld eller svårigheter i uppfostran; Har föräldern positiv attityd till uppfostringsaga? Finns risk för våld vid konflikter med barnet på grund av stress, utmattning eller psykisk ohälsa? Finns tecken på att våldet är systematiskt och då ofta förknippat med våld mellan omsorgspersoner?

Birgitta Persdotter, universitetslektor i socialt arbete, Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads Universitet.

 

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

#nyexadsocionom
28 jun 2022

Emma om första året som socionom: ”Har verkligen hittat min plats”

Ett helt år har nu passerat sedan Emma Peldán tog klivet ut i arbet...

Krönika
27 jun 2022

Ett tack och farväl till alla läsare

Pia Litzell Berg ser tillbaka på sina elva år som redaktör för Psyk...

Läs även

Aktuellt
21 jun 2022

Följ drogtestets väg – från plastmugg till provsvar

Urinprover. Vardag för en del av Socionomens läsare. Men har du någ...

Aktuellt
17 jun 2022

Terapilinje för socionomer kan komma att läggas ner

Möjligheten för socionomer att bli psykoterapeuter, med inriktning ...

Aktuellt
15 jun 2022

Yrkesverksamma berättar: Så introducerar vi nyexade på jobbet

Louise Idestål, Karla Ortega och Olga Edmark jobbar alla i ledande ...

Aktuellt
14 jun 2022

Civilministern om social dumpning: ”Det är djupt osolidariskt”

I samtal med Socionomen uttrycker civilminister Ida Karkiainen (S) ...

Aktuellt
13 jun 2022

Social dumpning eller stöd till bostadslösa – det är frågan

Rika storstadskommuner flyttar socialt utsatta till ­fattiga landso...

Aktuellt
13 jun 2022

Introduktion gör skillnad – här är de bästa insatserna för nyanställda

En bra introduktion och stöd att reflektera över yrkesrollen och de...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.