– Vi möter åtta till tio-åringar som är beredda att ta uppdrag för de kriminella nätverken, så kallade springisar, berättade Rafi Farouq, verksamhetschef på Malmöbaserade föreningen Flamman som arbetar med bland annat avhopparverksamhet.
De lockas in av kriminella personer som kan ses som kriminella influencers, där den kriminella världen glorifieras. Att ha rätt kläder, rätt hundras och lyssna på rätt musik blir ett sätt att höra till för barn och ungdomar. Jämfört med bara för några år sedan lockas fler yngre barn in i kriminaliteten. Dessutom är det i dag inte bara barn med klassiska riskfaktorer som dras in, enligt Rafi Farouq.
– Vi ser även hur unga från medelklassbakgrund lockas av den här kriminella världen.
Den kriminella världen lockar unga, men kort efter att de har dragits in är det inte så roligt längre, berättade han vidare. Och väl inne är det svårt att ta sig ut.
– De som hoppar av kan bli bötfällda av de kriminella gängen.
Vilken roll spelar då sociala medier för den grova kriminaliteten bland unga?
– Ja, hur påverkas unga av den globala, digitala värld vi lever i? Den ökande kriminaliteten bland unga är ett tecken – ett tragiskt tecken – på att de saknar menig i livet, sade David Brehm Sausdal, biträdande professor i kriminologi vid Lunds universitet.
Han jämför med den politik mot gängkriminalitet som förs i Danmark och som många gånger lyfts som föredöme i den svenska debatten. Och visst, säger han, Danmark har lyckats bättre. Men den stora skillnaden är att välfärdssamhället fungerar bättre i Danmark. Välfärden har inte monterats ner på samma sätt som den har i Sverige där vi ser barnfattigdom i många av exempelvis Malmös stadsdelar.
Kvällens paneldebatt hade temat Barn skjuter barn – hur vänder vi utvecklingen? Anna-Karin Ivert, forskare i kriminologi vid Malmö universitet, poängterade vikten av att välja rätt insatser.
– Det görs mycket bra och det finns många insatser. Men det är viktigt att ta reda på vad som fungerar och satsa där.
Hon har bland annat utvärderat Malmös arbete med Sluta skjut som har visat goda resultat.
– Jag vill också nyansera bilden, 2023 hade vi en dödsskjutning i Malmö. 2018 hade vi tolv. Så det har blivit bättre, sade kommunpolis Johannes Dontsios, som också arbetar med Sluta skjut.
Men han berättade också att han ser mer narkotikabrottslighet och fler yngre som är indragna i kriminalitet.
Anna von Reis, avdelningschef på socialtjänsten och med i styrgruppen för Sluta skjut, berättade om hur de även har börjat rikta in sig mot 15-18-åringar.
Bristen på förtroende för socialtjänsten lyftes också under kvällens samtal, liksom svårigheten att behålla kompetens i socialtjänsten. Lise Aragaw Johannsson, ordförande i Akademikerförbundet SSR i Malmö, berättade om socialsekreterare som inte orkar jobba kvar på grund av den tuffa arbetsmiljön.
– Vi får också många samtal från skolkuratorer som är frustrerade. Om han har ansvar för 600 elever, hur ska man kunna arbeta förebyggande då?
Från politiken var Farishta Slulaiman (M) och Sedat Arif (S), andre vice ordförande respektive ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden med.
