Socionom vid ukrainska gränsen vädjar om hjälp

Socialarbetaren Ana Rădulescu organiserar det sociala arbetet och en del humanitära behov, vid gränsen mellan Ukraina och Rumänien. Foto: Privat
Socialarbetaren Ana Rădulescu organiserar det sociala arbetet och en del humanitära behov, vid gränsen mellan Ukraina och Rumänien. Foto: Privat

De som korsar gränsen är trötta, stressade och traumatiserade. Ana Rădulescu samordnar det sociala arbetet vid gränsen mot Rumänien och vädjar till Europas länder att hjälpa barnen till en normal vardag där de kan odla nya upplevelser och minnen.

Annika Sjöberg

Redaktör

16 mar 2022

16 mar 2022

Vid gränsövergångarna mellan Ukraina och Rumänien, i iskylan, finns professionella och volontärer som hjälper till att ta emot flyktingar från Ukraina. Ana Rădulescu som jobbar med att samordna det sociala arbetet kopplat till mottagandet av flyktingar från Ukraina har de senaste veckorna rest kors och tvärs mellan samhällena utmed gränsen. När Socionomen pratar med henne via Zoom är hon tillbaka på sitt kontor i Bukarest men ska dagen efter tillbaka till gränsområdet igen.

– Det första alla som korsar gränsen frågar efter är vatten, följt av information om vad de kan ta sig till nu och vilket stöd de kan få. Därför är tolkarna så viktiga och jag råder alla europeiska länder att börja leta efter specialister som också kan ryska, ukrainska och teckenspråk, säger hon.

I Rumänien är det brandkåren som har samordningsansvaret för landets krisberedskap, och Ana Rădulescu är en del av den organisation som kopplas in när något händer. Nu är hennes uppgift att organisera det sociala arbetet, och en del humanitära behov. Hon skapar listor, anvisar resurser och försöker planera för de situationer som kan uppstå framöver. Just nu väntar hon bland annat på en last från Sverige med batterier som ska få tekniken att fortsätta fungera.

Ana Rădulescu beskriver att de hittills sett tre vågor av flyktingar. Först kom människor med ekonomiska resurser som i stor utsträckning hade klart för sig vart de skulle ta vägen. I andra vågen kom många utländska medborgare, till exempel studenter från Indien och olika afrikanska länder. De fick akut stöd i Rumänien och kunde sedan ta sig vidare till sina hemländer. I tredje vågen, som pågår nu, kommer framför allt äldre och ensamma kvinnor med barn. De kommer med båt, bil eller gående över gränsen. De flesta har slut på både mat och vatten och har inte bytt kläder på länge. De är väldigt trötta, stressade och traumatiserade.

– Vi har även tagit emot att antal barn från ukrainska barnhem, vid ett tillfälle kom ett hundratal på en gång. Helt ensamma barn har vi sett ett tjugotal hittills. De registreras av myndigheterna som finns på plats vid gränsen, och om föräldrarna inte hittas inom fem dygn så placeras de i Rumänien.

Hjälpbehovet är enormt för de som flytt krigets Ukraina. – Vi är ett transitland men en del vill stanna nära gränsen i hopp om att kunna återvända och vi måste börja planera för nästa steg, hur de ska integreras i samhället, säger Ana Rădulescu.

Trots att trycket är hårt har de hittills lyckats hitta någonstans för alla, stora som små, att ta vägen. De flesta stannar några dagar och får välbehövlig vila men reser sedan vidare. Ana Rădulescu berättar att de ordnat center för mat och vila utmed vägarna ut i Europa.  Till kollegor runt om i Europa betonar hon vikten av att förbereda sig.

– Vi är ett transitland men en del vill stanna nära gränsen i hopp om att kunna återvända och vi måste börja planera för nästa steg, hur de ska integreras i samhället.

Hon tänker särskilt på barnen som inte har ord att uttrycka sina rädslor och känslor.

– De behöver stöd och behöver få en vardag igen med aktiviteter och där de kan odla sina intressen, så de kan få nya upplevelser som kan släta över minnena av vad de varit med om, säger hon.

När Ana Rădulescu sett hur vanliga rumäner ställt upp så känner hon hopp om att de ändå ska klara av att hjälpa alla.

– Vi är ett fattigt land i Europa men alla här ger något, och om det behövs så är jag säker på att vi får hjälp av andra länder i Europa. Jag är mest orolig för de som inte kan ta sig ut ur Ukraina.

LÄS OCKSÅ >> Här förbereder kommunen för de ukrainska flyktingarna

Annika Sjöberg

Redaktör

16 mar 2022

16 mar 2022

Läs mer

Verktyg
1 jul 2025

Mer fokus på medicinering än samtalsstöd inom palliativ vård

Forskaren: Samtalsstöd till personer i livets slutskede ses mer som...

Ledare
1 jul 2025

"3 råd till regeringen inför nya SoL"

Skarpt läge – nu träder nya socialtjänstlagen i kraft. Här ger Soci...

Verktyg
30 jun 2025

Så blir vi bättre på att prata om döden

Kuratorn och forskaren Camilla Udo har lång erfarenhet av att föra ...

Läs även

Aktuellt
26 jun 2025

Barn i fängelse diskuterades i Almedalen – ”Otroligt allvarligt”

Kommer Kriminalvården kunna följa barnkonventionen? Det debatterade...

Aktuellt
26 jun 2025

"Finns bitar i det här som är väldigt komplicerat, svårt och farligt"

Stor enighet under Socionomens debatt om otillåten påverkan – tills...

Aktuellt
25 jun 2025

”Fängelsekulturen får ett starkt genomslag”

Vad kan Sverige vänta sig när ungdomsfängelser införs 2026? Vi fråg...

Aktuellt
24 jun 2025

Skåne avvecklar vårdval för Laro

I tio års tid har region Skåne haft fritt vårdval för lLaro. Men mo...

Aktuellt
23 jun 2025

HVB-utredningen föreslår omfattande förändring

Regeringens utredare vill göra om HVB till Hem för barn och unga, HBU.

Aktuellt
18 jun 2025

Boktips: Barn i Gaza berättar om sina liv i boken "Här var vårt hus"

Unik inblick, från barns perspektiv, om den brutala vardagen i krig...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.