Socialarbetaren Ana Rădulescu organiserar det sociala arbetet och en del humanitära behov, vid gränsen mellan Ukraina och Rumänien. Foto: Privat

Annika Sjöberg

Redaktör

16 mar 2022

16 mar 2022

Socionom vid ukrainska gränsen vädjar om hjälp

Socialarbetaren Ana Rădulescu organiserar det sociala arbetet och en del humanitära behov, vid gränsen mellan Ukraina och Rumänien. Foto: Privat

De som korsar gränsen är trötta, stressade och traumatiserade. Ana Rădulescu samordnar det sociala arbetet vid gränsen mot Rumänien och vädjar till Europas länder att hjälpa barnen till en normal vardag där de kan odla nya upplevelser och minnen.

Annika Sjöberg

Redaktör

16 mar 2022

16 mar 2022

Vid gränsövergångarna mellan Ukraina och Rumänien, i iskylan, finns professionella och volontärer som hjälper till att ta emot flyktingar från Ukraina. Ana Rădulescu som jobbar med att samordna det sociala arbetet kopplat till mottagandet av flyktingar från Ukraina har de senaste veckorna rest kors och tvärs mellan samhällena utmed gränsen. När Socionomen pratar med henne via Zoom är hon tillbaka på sitt kontor i Bukarest men ska dagen efter tillbaka till gränsområdet igen.

– Det första alla som korsar gränsen frågar efter är vatten, följt av information om vad de kan ta sig till nu och vilket stöd de kan få. Därför är tolkarna så viktiga och jag råder alla europeiska länder att börja leta efter specialister som också kan ryska, ukrainska och teckenspråk, säger hon.

I Rumänien är det brandkåren som har samordningsansvaret för landets krisberedskap, och Ana Rădulescu är en del av den organisation som kopplas in när något händer. Nu är hennes uppgift att organisera det sociala arbetet, och en del humanitära behov. Hon skapar listor, anvisar resurser och försöker planera för de situationer som kan uppstå framöver. Just nu väntar hon bland annat på en last från Sverige med batterier som ska få tekniken att fortsätta fungera.

Ana Rădulescu beskriver att de hittills sett tre vågor av flyktingar. Först kom människor med ekonomiska resurser som i stor utsträckning hade klart för sig vart de skulle ta vägen. I andra vågen kom många utländska medborgare, till exempel studenter från Indien och olika afrikanska länder. De fick akut stöd i Rumänien och kunde sedan ta sig vidare till sina hemländer. I tredje vågen, som pågår nu, kommer framför allt äldre och ensamma kvinnor med barn. De kommer med båt, bil eller gående över gränsen. De flesta har slut på både mat och vatten och har inte bytt kläder på länge. De är väldigt trötta, stressade och traumatiserade.

– Vi har även tagit emot att antal barn från ukrainska barnhem, vid ett tillfälle kom ett hundratal på en gång. Helt ensamma barn har vi sett ett tjugotal hittills. De registreras av myndigheterna som finns på plats vid gränsen, och om föräldrarna inte hittas inom fem dygn så placeras de i Rumänien.

Hjälpbehovet är enormt för de som flytt krigets Ukraina. – Vi är ett transitland men en del vill stanna nära gränsen i hopp om att kunna återvända och vi måste börja planera för nästa steg, hur de ska integreras i samhället, säger Ana Rădulescu.

Trots att trycket är hårt har de hittills lyckats hitta någonstans för alla, stora som små, att ta vägen. De flesta stannar några dagar och får välbehövlig vila men reser sedan vidare. Ana Rădulescu berättar att de ordnat center för mat och vila utmed vägarna ut i Europa.  Till kollegor runt om i Europa betonar hon vikten av att förbereda sig.

– Vi är ett transitland men en del vill stanna nära gränsen i hopp om att kunna återvända och vi måste börja planera för nästa steg, hur de ska integreras i samhället.

Hon tänker särskilt på barnen som inte har ord att uttrycka sina rädslor och känslor.

– De behöver stöd och behöver få en vardag igen med aktiviteter och där de kan odla sina intressen, så de kan få nya upplevelser som kan släta över minnena av vad de varit med om, säger hon.

När Ana Rădulescu sett hur vanliga rumäner ställt upp så känner hon hopp om att de ändå ska klara av att hjälpa alla.

– Vi är ett fattigt land i Europa men alla här ger något, och om det behövs så är jag säker på att vi får hjälp av andra länder i Europa. Jag är mest orolig för de som inte kan ta sig ut ur Ukraina.

LÄS OCKSÅ >> Här förbereder kommunen för de ukrainska flyktingarna

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Krönika
23 sep 2022

Krönika: Viktigt hur man formulerar frågor för att få givande svar

Om vi i stället för den sjukdomsbaserade frågan skulle fråga vad de...

Socialt arbete
22 sep 2022

Nicolas Lunabba: ”Vi måste skapa en våg av medmänsklighet i detta mörker”

Ett Sverige märkt av social orättvisa, klassklyftor och fattigdom, ...

Läs även

Aktuellt
16 sep 2022

Historisk odyssé om solidaritet och ny teater på Unga Klara – flera helgtips för socionomer här

För bokmalen – en djupdykning i solidaritetens historia, som blivit...

Aktuellt
7 sep 2022

Flertalet svenska kommuner brister i sitt stöd till unga som lämnar samhällsvård

Det är mer regel än undantag att unga som omhändertagits av samhäll...

Aktuellt
1 sep 2022

Ny rapport lyfter barns röster om gängkriminalitet

I en ny rapport som Bris har presenterat vill man lyfta barn och un...

Aktuellt
31 aug 2022

Val 2022: Så vill partierna stoppa rekryteringen till gängen

Socionomen har frågat riksdagspartierna hur de vill stoppa rekryter...

Aktuellt
18 aug 2022

Tips inför helgen – tre nya filmer för socionomer

En kärlekshyllande och verklighetsbaserad opposites attract-histori...

Aktuellt
16 aug 2022

Fokus på relationen mellan förövare och brottsoffer i Rognebys nya krimroman

Vad händer när brottsoffer och förövare möts för att prata om brott...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.