Socionom vid ukrainska gränsen vädjar om hjälp

Socialarbetaren Ana Rădulescu organiserar det sociala arbetet och en del humanitära behov, vid gränsen mellan Ukraina och Rumänien. Foto: Privat
Socialarbetaren Ana Rădulescu organiserar det sociala arbetet och en del humanitära behov, vid gränsen mellan Ukraina och Rumänien. Foto: Privat

De som korsar gränsen är trötta, stressade och traumatiserade. Ana Rădulescu samordnar det sociala arbetet vid gränsen mot Rumänien och vädjar till Europas länder att hjälpa barnen till en normal vardag där de kan odla nya upplevelser och minnen.

Annika Sjöberg

Redaktör

16 mar 2022

16 mar 2022

Vid gränsövergångarna mellan Ukraina och Rumänien, i iskylan, finns professionella och volontärer som hjälper till att ta emot flyktingar från Ukraina. Ana Rădulescu som jobbar med att samordna det sociala arbetet kopplat till mottagandet av flyktingar från Ukraina har de senaste veckorna rest kors och tvärs mellan samhällena utmed gränsen. När Socionomen pratar med henne via Zoom är hon tillbaka på sitt kontor i Bukarest men ska dagen efter tillbaka till gränsområdet igen.

– Det första alla som korsar gränsen frågar efter är vatten, följt av information om vad de kan ta sig till nu och vilket stöd de kan få. Därför är tolkarna så viktiga och jag råder alla europeiska länder att börja leta efter specialister som också kan ryska, ukrainska och teckenspråk, säger hon.

I Rumänien är det brandkåren som har samordningsansvaret för landets krisberedskap, och Ana Rădulescu är en del av den organisation som kopplas in när något händer. Nu är hennes uppgift att organisera det sociala arbetet, och en del humanitära behov. Hon skapar listor, anvisar resurser och försöker planera för de situationer som kan uppstå framöver. Just nu väntar hon bland annat på en last från Sverige med batterier som ska få tekniken att fortsätta fungera.

Ana Rădulescu beskriver att de hittills sett tre vågor av flyktingar. Först kom människor med ekonomiska resurser som i stor utsträckning hade klart för sig vart de skulle ta vägen. I andra vågen kom många utländska medborgare, till exempel studenter från Indien och olika afrikanska länder. De fick akut stöd i Rumänien och kunde sedan ta sig vidare till sina hemländer. I tredje vågen, som pågår nu, kommer framför allt äldre och ensamma kvinnor med barn. De kommer med båt, bil eller gående över gränsen. De flesta har slut på både mat och vatten och har inte bytt kläder på länge. De är väldigt trötta, stressade och traumatiserade.

– Vi har även tagit emot att antal barn från ukrainska barnhem, vid ett tillfälle kom ett hundratal på en gång. Helt ensamma barn har vi sett ett tjugotal hittills. De registreras av myndigheterna som finns på plats vid gränsen, och om föräldrarna inte hittas inom fem dygn så placeras de i Rumänien.

Hjälpbehovet är enormt för de som flytt krigets Ukraina. – Vi är ett transitland men en del vill stanna nära gränsen i hopp om att kunna återvända och vi måste börja planera för nästa steg, hur de ska integreras i samhället, säger Ana Rădulescu.

Trots att trycket är hårt har de hittills lyckats hitta någonstans för alla, stora som små, att ta vägen. De flesta stannar några dagar och får välbehövlig vila men reser sedan vidare. Ana Rădulescu berättar att de ordnat center för mat och vila utmed vägarna ut i Europa.  Till kollegor runt om i Europa betonar hon vikten av att förbereda sig.

– Vi är ett transitland men en del vill stanna nära gränsen i hopp om att kunna återvända och vi måste börja planera för nästa steg, hur de ska integreras i samhället.

Hon tänker särskilt på barnen som inte har ord att uttrycka sina rädslor och känslor.

– De behöver stöd och behöver få en vardag igen med aktiviteter och där de kan odla sina intressen, så de kan få nya upplevelser som kan släta över minnena av vad de varit med om, säger hon.

När Ana Rădulescu sett hur vanliga rumäner ställt upp så känner hon hopp om att de ändå ska klara av att hjälpa alla.

– Vi är ett fattigt land i Europa men alla här ger något, och om det behövs så är jag säker på att vi får hjälp av andra länder i Europa. Jag är mest orolig för de som inte kan ta sig ut ur Ukraina.

LÄS OCKSÅ >> Här förbereder kommunen för de ukrainska flyktingarna

Annika Sjöberg

Redaktör

16 mar 2022

16 mar 2022

Läs mer

Debatt
4 apr 2025

"Aktivitetsbaserade arbetsplatser måste ifrågasättas"

Svårt för klienter att öppna sig om samtalsmiljön inte upplevs som ...

Socialt arbete
2 apr 2025

Här får klienterna beroendevård alldeles utanför dörren

På boendet Victor i Göteborg har man krokat arm med ett mobilt LARO...

Debatt
1 apr 2025

"Vi måste uppmärksamma barn med dubbla risker"

Mer behöver göras för att hjälpa barn där risk för misshandel är sä...

Läs även

Aktuellt
31 mar 2025

”Berättelsen om klassamhället har skrivits om”

Elina Pahnke aktuell med boken Alla ska äta, om vem som kan äta sig...

Aktuellt
28 mar 2025

Boktips: Så har synen på föräldrarollen förändrats genom decennierna

Författaren Maja Larsson följer föräldraskapets utveckling från 170...

Aktuellt
21 mar 2025

Utredning om existentiell hälsa klar – fyra områden lyfts fram

Folkhälsomyndighetens utredare: "Nu kan vi ta det här begreppe...

Aktuellt
19 mar 2025

Filmtips: Brittisk socialrealism när den är som bäst

Brittiska regissören Andrea Arnold återigen aktuell med ny film om ...

Aktuellt
14 mar 2025

Så ska Östersund få personalen att stanna

Positiv utveckling i personalomsättningen bland akademiker i Östers...

Aktuellt
12 mar 2025

Håller Umeå på att bli mer utsatt för gängkriminalitet?

Umeå har hittills inte haft lika stora problem som andra städer – m...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.