Hot och våld mot socialsekreterare är ett växande arbetsmiljöproblem – men mycket kan göras för att stärka tryggheten. En ny kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket pekar ut ledarskap, fungerande rutiner och trygga arbetsgrupper som avgörande faktorer.
Så stärks tryggheten för socialsekreterare
- De mest effektiva insatserna för en stärkt säkerhetskultur inom socialtjänsten sker på organisations- och gruppnivå, snarare än på individnivå.
- Ledarskapet spelar en nyckelroll: Chefer behöver säkerställa att rutiner, policys och arbetssätt fungerar i praktiken.
- Stöd från kollegor, handledning och gemensam reflektion stärker tryggheten.
- Att arbeta två och två i riskfyllda situationer kan öka trygghet och underlätta efterarbete.
- Avvikelserapportering är viktigt för att skapa lärande. Underrapportering av incidenter riskerar att dölja problem och bidra till normalisering.
- Digitala hot ökar. Organisationer behöver stärkta rutiner för digitala hot och trakasserier.
- Träning i att hantera känslor och tidig upptäckt av stress kan stärka den enskilde medarbetaren.
Digitala hot ställer nya krav
Avvikelserapportering är en annan viktig grundpelare i säkerhetsarbetet. Många mindre incidenter rapporteras inte, vilket kan bidra till en normaliseringskultur kring hot och trakasserier. Underrapporteringen kan ibland bottna i en vilja att inte försämra relationen till klienten, men det kan leda till att risker som eskalerar över tid går under radarn.
Hot och trakasserier förekommer dessutom allt oftare i digitala miljöer där sociala medier används för ryktesspridning eller trakasserier riktade mot socialtjänsten eller enskilda medarbetare. Organisationer behöver därför även ha tydliga rutiner och en bra uppföljning av hur digitala hot ska hanteras. Risken är annars att medarbetare utvecklar egna, informella strategier för att hantera hotfulla situationer.
– Om ledningen inte får veta vad som händer i praktiken blir det också svårt att utveckla policys och arbetssätt. Rapportering behöver inte bara handla om åtgärder, utan också om lärande, säger Monica Kaltenbrunner.
Även på individnivå finns det insatser som kan stötta säkerhetsarbetet och skapa trygghet, till exempel träning i emotionell reglering – att hantera sina egna känslor i en hotfull situation. Självskattning av stress och traumareaktioner kan också hjälpa till att tidigt fånga upp tecken på ohälsa, så att rätt stöd sätts in i tid.
Till arbetsgivare inom socialtjänsten har Monica Kaltenbrunner på Arbetsmiljöverket ett tydligt budskap:
– Ledarskapet är avgörande för att bygga en hållbar säkerhetskultur. Där finns möjligheten att skapa förutsättningar för en trygg arbetsplats. Samtidigt behöver man arbeta aktivt mot normaliseringen av hot och våld.
