Arbetet med att följa Rätt kurva leds av Johannes Lunneblad, professor i pedagogik vid Göteborg universitet. Han har i många år riktat in sin forskning på hur skola, socialtjänst och polis förstår och arbetar med unga i socialt utsatta situationer.
Vad fångade ditt intresse för Rätt kurva?
– Arbetssättet känns nytt. Det vanliga brukar ju vara att en lärare gör en orosanmälan, följt av att socialtjänsten gör en bedömning och öppnar ett ärende. Inom Rätt kurva bygger det på brott sammanvägt med orosanmälningar. Det intresserar mig, rollen som polisanmälningar får.
LÄS OCKSÅ >>> Polisen och socialtjänsten samverkar i nytt projekt för att hålla barnen borta från gängen
Hur kommer forskningen att bedrivas?
– Vi kommer intervjua både barn och föräldrar. Tycker man att insatserna har hjälpt, känns det bättre i skolan, har man skaffat sig nya fritidsaktiviteter?
– Vi kommer också prata med polisen och socialtjänsten. Ser man detta som ett bra stöd, får insatserna effekt, märker man av någon utveckling?
Ser du några utmaningar med forskningen?
– Vi har riktigt inte kommit dit än så jag ska inte säga för mycket, men jag tror att vi precis som familjebehandlarna kommer behöva arbeta med att motivera familjerna och arbeta för att vinna deras förtroende.
– Man kommer behöva gå försiktigt fram och mycket får ske på familjernas villkor, till exempel att man pratar med barnen i sammanhang där de känner sig bekväma.
Än är det för tidigt att säga något om resultaten, förklarar Johannes Lunneblad, men ambitionen är att avrapportera till polis och socialtjänst på halvårsbasis. Den första delrapporten hoppas man kunna presentera i juli 2024.
