Det handlar om att få klart för sig vilken målgruppen är, hur teamet ska arbeta, vad det finns för resurser, vilka målsättningarna är och hur insatsen ska utvärderas, förklarar Ia Sundberg Lax.
– En annan viktig del att tänka kring är hur insatsen ska bli känd i kommunen och hur elever och deras familjer ska få ta del av den. Är det skolorna som ska ansöka eller vårdnadshavarna?
För att det skolsociala teamet ska lyckas behövs en tydlig arbetsmodell. En grundläggande åtgärd är att göra en detaljerad kartläggning av det som hindrar eleven från att komma till skolan.
– Upp med förstoringsglaset: Hur kan vi förstå vad som hindrar dig? Är det att kliva in i skolans lokaler, att prestera på lektioner eller är det kaos hemma på morgonen? En bra kartläggning ökar förståelsen för vad som hindrar eleven, och om man involverade att se vad just de behöver bidra med för att närvaron ska öka.
LÄS OCKSÅ >>> Så får Skarpnäcks skolsociala team eleverna tillbaka till klassrummen
Tidigare var mycket av arbetet för att hjälpa hemmasittare centrerat kring eleven. Men forskning har visat att elevens höga frånvaro från skolan är ett problem som påverkar hela familjesystemet, berättar Ia Sundberg Lax. Därför är det så viktigt att se helheten bakom svårigheterna och jobba tvärprofessionellt.
– Det gäller att försöka få till en bra samverkan och ta tillvara på varandras kompetenser så att det tjänar eleven på bästa sätt, säger hon.
Stockholms stad har tagit fram en arbetsmodell med metodstöd för stadens arbete med skolsociala team, en modell som andra kommuner kan ta del av genom att kontakta socialförvaltningen i Stockholm stad. Ia Sundberg Lax tycker att det kan vara bra för nystartade skolsociala team att utgå ifrån en sådan modell.
– Men man måste också vara öppen för lokala avvikelser. Alla kommuner har olika förutsättningar och olika utmaningar.
