Krig och konflikter, stark inflation och ökad geopolitisk instabilitet. Och innan det – en global pandemi. Halvvägs in i 20-talet har kriserna avlöst varandra, samtidigt som demokratiska grundprinciper utmanats allt mer. Då blir myllan god för antidemokratiska krafter.
– De senaste årens parallella kriser och krig har varit gynnsamma för antidemokratiska krafter som är skickliga på att exploatera sårbara grupper som av olika skäl känner sig utanför samhället, säger Hannah Pollack Sarnecki, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Det gäller inte minst i våra digitala flöden, förklarar hon.
– En central strategi för så väl extremistaktörer som främmande makter går ut på att i ett omfattande digitalt ekosystem systematiskt sprida politisk propaganda och kraftigt manipulerad information.
Vad kan vi i Sverige bli bättre på när det kommer till att bemöta den här typen av idéer?
– Generellt tror jag det är viktigt att människor får träna på att känna igen politisk propaganda, manipulerad information och rasistiskt präglade konspirationsteorier. Forskning visar att den mest effektiva strategin är att fokusera på förebyggande åtgärder.
– Vi behöver lära oss att tidigt känna igen när vi blir manipulerade, och att förstå hur påverkan går till. Vem tjänar på vårt engagemang på en viss plattform och hur fungerar algoritmerna bakom det vi ser i våra flöden?
LÄS OCKSÅ: Så bemöter du personer med antidemokratiska idéer
De resultat som Hannah Pollack Sarnecki presenterat i sin forskning, bland annat i rapporten Rutten demokrati från 2023, visar på att det finns en koppling mellan spridningen av antidemokratiska idéer, en våldsam retorik och våld.
– Även om väldigt få av de som sprider den här typen av idéer någonsin själva kommer att vara våldsamma finns en risk att de inspirerar andra att agera. Det finns en rad exempel på gärningspersoner som begått grova våldsdåd i Sverige som har varit starkt präglade av rasistiska, konspiratoriska och misogyna idéer.
