”Rådet är att blanda, blanda, blanda”

I somras avslutades ett fyra år långt forskningskommunikationsprojekt i Norrbotten mellan Umeå universitet och kommunförbundet Norrbottens Kommuner (NoK), som samordnar länets 14 kommuner. Målet: Att utbyta kunskap mellan forskare, politiker och tjänstemän för att göra kommunernas städer och samhällen mer socialt hållbara.

Arbetet har letts av Magnus Bergmark, universitetslektor vid institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet.

Vad har ni dragit för lärdomar av projektet?

– Vi har bland annat sett att det är bra att mixa grupper. Allt ifrån att blanda människor i olika åldrar med olika socioekonomisk status och etnicitet, till att blanda bostadsrätter, hyresrätter och villor.

Magnus Bergmark. Foto: Ellinor Gustafsson

– Sedan behövs det också mötesplatser, både lokalt i byar och centralt i stan. Det handlar om att få människor att mötas och därigenom öka förståelsen för varandra.

LÄS OCKSÅ >>> Så tar socialtjänsten i Härryda plats i samhällsplaneringen

Magnus Bergmark lyfter även flera av de faktorer som varit viktiga byggstenar i Härryda kommuns interna samverkansarbete – struktur och kommunikation. Det som gör arbetet utmanande, förklarar han, är när utvecklingen går fort och saker sker samtidigt.

– Vem ska då ha företräde och vem ska stå för resurserna? Kommunikation och samverkan inom kommunen, med näringsliv och civilsamhället blir viktigt. Mycket handlar om att bygga strukturer för samverkan och kunskapsutbyte.

Härryda kommun, där man fått till en fungerande samverkansstruktur, är en medelstor kommun. Har storleken på kommunen någon betydelse när det kommer till att göra socialtjänsten mer delaktig i samhällsplaneringen?

– Om man ska prata generellt så har ju större kommuner i regel mer resurser, vilket i sin tur ökar möjligheterna för att starta större projekt. Samtidigt blir det ju också svårare att få till en naturlig samverkan. Det är nog lättare i mindre kommuner där det blir att alla känner alla, säger Magnus Bergmark.