Jenny Palmqvist

Reporter

28 sep 2021

28 sep 2021

Ny göteborgsmodell gör socialtjänstens barn delaktiga

Sofia Fridlund och Frida Oskarsson står bakom den barnbra metoden LÖSA och ska nu utbilda Göteborgs stad i metoden.

Barnen vet inte alltid vad de varit med om när de varit hos socialtjänsten. Socionomerna Sofia Fridlund och Frida Oskarsson har därför arbetat fram en ”barnbra” metod.

Jenny Palmqvist

Reporter

28 sep 2021

28 sep 2021

LÖSA – lösningar för delaktiga och trygga barn implementeras just nu i alla verksamheter i Göteborgs stad. Metoden kombinerar lösningsfokus med ett starkt barnfokus, utformat för att socialarbetaren ska ha arbetssätt att arbeta utifrån barnkonventionen i praktiken.

Kortfattat handlar metoden om att socialtjänst och vårdnadshavare ska möta barnen på barnens nivå och att barnets röst och behov ska vara utgångspunkten i mötet med klienten. Inför mötet med socialtjänsten får barnet exempelvis ett brev som är skrivet på barnets språk och som tar barnets perspektiv. Allt för att skapa förutsättningar och lösningarna för barnet. Arbetet att utbilda medarbetarna i Göteborgs Stad är i full gång och Sofia Fridlund och Frida Oskarsson är numera både processledare och utbildare i metoden.

Hur fick ni idén till LÖSA?

 – Från början var det min mamma som väckte idén. Hon är förskolechef och berättade att barnen inte alltid vet vad de varit med om när de varit hos socialtjänsten. Där började tanken på att skriva en barnutredning för att hitta sätt att svara på frågor med barnens egna ord. Frida var snabb att hoppa på och vi hittade hur många ställen som helst som skulle gå att göra barnbra, berättar Sofia Fridlund.

Hur jobbade ni fram metoden?

– Arbetet växte verkligen fram ur en frustration där rapporter, BBIC och måluppfyllelse blivit allt viktigare i verksamheten. Till en början gjorde vi det på egen tid och testade inom ramen av våra tjänster.

Utgångspunkten var att göra barnen delaktiga utifrån barnkonventionen och definiera vad som gör barn delaktiga. Under arbetes gång använde vi klientbarn som referenser och det blev snabbt skillnad. Barnen är experter på sin vardag och hade så bra lösningar.

Vi fick tillåtelse från chefen att testa och till sist hade det blivit ett paket – en metod – med lösningar i praktiken. Det var befriande att göra något i stället för att vänta på att någon annan ska komma med en metod.

Kan ni beskriva hur det funkar i praktiken?

 – Barn är extremt lösningsfokuserade. De vill och kan berätta och har därför oftast idéer om vad som måste hända för att vardagen ska fungera. När barnet får säga: ”Jag vill att pappa ska säga till mig lugnare” så sker något. De får känslan av att bli lyssnade, i stället för att vi vuxna försöker hitta lösningar och pratar över huvudet på dem. Det händer även något med förälderns eller vårdnadshavarens motivation. Det känns mer i magen med barnens språk och vi kan lättare hitta lösningar som är förankrade i barnens vardag.

Vad menas med begreppet barnbra?

– Barnbra är ett informellt språk och ett sätt att dokumentera så barnen förstår. Det blir tydligare och mer konkret även för den vuxna när de känner igen sitt barns språk. Lite: ”Så här vill jag inte att mitt barn ska känna.” Vi har också tagit fram brevmallar för yngre och äldre barn så de kan förbereda sig inför mötet. Vi upplever att barnen som rättighetsbärare tidigare tappats bort. Förhoppningen är att barnets röst blir tydligare nu.

Nu ska metoden implementeras i hela verksamheten…

– Ja, det är så roligt att det fått sådant genomslag. Det är vår bebis och vi har arbetat väldigt hårt för att få fram ett bra material. Vi har fått input från elevhälsa, skola, ideella nätverk och föräldrar. Det är inte så socialtjänsten gjort ett dåligt jobb tidigare, men nu är många peppade att få ta ett steg framåt.

Vi började utbilda i april i år och har fått två år på oss. Vi har även presenterat metoden för SKR (Statens kommuner och regioner) och pratat om den på barnrättsdagarna.

Läs mer

Kriminalitet
14 okt 2020

Så får kriminella hjälp till ett nytt liv

Sprängladdningar i bostadsområden och dödsskjutningar på öppen gata...

Aktuellt
16 aug 2022

Fokus på relationen mellan förövare och brottsoffer i Jenny Rognebys nya krimroman

Vad händer när brottsoffer och förövare möts för att prata om brott...

Psykoterapi
14 aug 2022

Så är en bra terapeut – och så är en dålig: ”Kan handla om en mängd orsaker”

Finns det bra och dåliga terapeuter? Ja, menar inte bara patienter ...

Läs även

Verktyg
12 aug 2022

Signs of safety ska stärka utsatta barns nätverk – fler ska signalera

I Trelleborg har Signs of Safety-metoden fört med sig ett kulturski...

Verktyg
8 jun 2022

Så stöttar vi anhöriga till beroendesjuka

Beroendesjukdom kan få allvarliga konsekvenser för den psykiska häl...

Verktyg
16 maj 2022

Metoden som hjälper samlarna att börja rensa

För Samlarteamet i Stockholm går det aldrig att veta vad som väntar...

Verktyg
23 feb 2022

Så skapar vi psykisk hälsa hos barn och unga

Den som är rustad med skydds-och friskfaktorer klarar ofta tuffa mo...

Verktyg
4 jan 2022

Så arbetar vi med tolk på rätt sätt

VERKTYGET För den som ska leda ett tolkat möte finns mycket att tän...

Verktyg
24 nov 2021

Så får vi socialsekreteraren att stanna inom barn och ungdom

VERKTYGET Socialsekreterare flyr den sociala barnavården. En ordent...

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Socionomen.